Sjöfarten är i vår DNA

25.05.2015 kl. 17:08
I torsdags ordnades årets upplaga av Sjöfartens dag med föreläsningar och diskussioner i Alandica och kvällsmottagning i Sjöfartsmuseet. Hela Finlands rederikluster och en stor del av Nordens rederikluster är representerade på det högklassiga evenemanget.

Det var därför inte oväntat att Mariehamnsflyget från Helsingfors var knökfullt både på onsdag kväll och torsdag morgon och att flera tillresta kunde berätta att det här är det viktigaste shipping-evenemanget i Finland under hela året.

 

Det finns flera skäl för oss att lyfta på hatten åt föreningen Ålands sjöfart med ordförande Eva Mikkola-Karlström i spetsen samt alla de övriga som arbetat och arbetar med evenemanget. Dels förlänger evenemanget turistsäsongen och hämtar pengar till Åland, dels stärker det Åland som konferensdestinationen. Men framförallt sätter evenemanget Åland på kartan som en betydande huvudort i Nordens rederikluster. Vid sidan av bl.a. Göteborg, Helsingfors, Oslo, Århus och Åbo är det fint att Mariehamn kan vara en betydande nordisk shippingort. Det är en position som vi ska vara stolta över, men som vi samtidigt aktivt måste jobba med att utveckla och befästa. För egen del har jag därför lovat Eva (Mikkola-Karlström) att dra mitt strå till stacken genom att jag nästa år ska se till att vi får över fler representanter från rikspartierna och riksdagen.

 

Jag hade själv förmånen att i år få öppningstala på seminariet som handlade om Sjöfartspolitiken och trender. I mitt anförande lyfte jag bland annat upp hur viktigt det är att Finlands sjöfartspolitik ligger fast. Finland använder sig nu av EU:s s.k. state aid guidelines för att kunna stöda sjöfarten. Dessa guidelines finns framförallt för att EU ska kunna konkurrera med bekvämlighetsflaggstater som Bahamas eller Liberia och garantera att det finns en handelsflotta kvar under europeisk flagg. De EU länder som tillämpar dessa guidelines har varit mycket framgångsrika med att hålla kvar sin handelsflotta och Finland använder sig i detta system av både en tonnageskatt och ett brutto-nettolönesystem.

 

Det är viktigt att det finns en långsiktighet i den här politiken så att investeringar kan göras på lång sikt och med trygghet inför det politiska systemet. För Finlands del är det viktigt med en konkurrenskraftig sjöfart inte enbart för Ålands skull, utan för att 90 % av importen och 80 % av exporten går med fartyg. Många finländare tar export- och importvägarna för givet, vilket man inte kan göra. Därför har bland annat jag, som Ålands riksdagsledamot, ett ansvar att lyfta fram att inget kan tas för givet ifall vi inte har en konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Även om sjöfarten är viktig för Finland så är den ändå viktigast för Åland. Den är en stor del av vår tradition, vår historia och finns i vår DNA.

 

För tillfället pågår regeringsförhandlingarna i Helsingfors. För egen del har jag aktivt informerat representanter i de arbetsgrupper där sjöfartsfrågor tangeras och belyst vikten av en konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Det är därför, efter dessa kontakter, både min tro och min förhoppning att inget ska hända med sjöfartspolitiken, trots att den nya regeringen kommer fatta stora sparbeslut generellt. Men innan slutresultatet är klart, vilket det torde bli på onsdag, kan vi inte pusta ut helt och därför fortsätter hårdbevakningen av sjöfartsfrågorna i Helsingfors.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15