Sjöfarten är i vår DNA

25.05.2015 kl. 17:08
I torsdags ordnades årets upplaga av Sjöfartens dag med föreläsningar och diskussioner i Alandica och kvällsmottagning i Sjöfartsmuseet. Hela Finlands rederikluster och en stor del av Nordens rederikluster är representerade på det högklassiga evenemanget.

Det var därför inte oväntat att Mariehamnsflyget från Helsingfors var knökfullt både på onsdag kväll och torsdag morgon och att flera tillresta kunde berätta att det här är det viktigaste shipping-evenemanget i Finland under hela året.

 

Det finns flera skäl för oss att lyfta på hatten åt föreningen Ålands sjöfart med ordförande Eva Mikkola-Karlström i spetsen samt alla de övriga som arbetat och arbetar med evenemanget. Dels förlänger evenemanget turistsäsongen och hämtar pengar till Åland, dels stärker det Åland som konferensdestinationen. Men framförallt sätter evenemanget Åland på kartan som en betydande huvudort i Nordens rederikluster. Vid sidan av bl.a. Göteborg, Helsingfors, Oslo, Århus och Åbo är det fint att Mariehamn kan vara en betydande nordisk shippingort. Det är en position som vi ska vara stolta över, men som vi samtidigt aktivt måste jobba med att utveckla och befästa. För egen del har jag därför lovat Eva (Mikkola-Karlström) att dra mitt strå till stacken genom att jag nästa år ska se till att vi får över fler representanter från rikspartierna och riksdagen.

 

Jag hade själv förmånen att i år få öppningstala på seminariet som handlade om Sjöfartspolitiken och trender. I mitt anförande lyfte jag bland annat upp hur viktigt det är att Finlands sjöfartspolitik ligger fast. Finland använder sig nu av EU:s s.k. state aid guidelines för att kunna stöda sjöfarten. Dessa guidelines finns framförallt för att EU ska kunna konkurrera med bekvämlighetsflaggstater som Bahamas eller Liberia och garantera att det finns en handelsflotta kvar under europeisk flagg. De EU länder som tillämpar dessa guidelines har varit mycket framgångsrika med att hålla kvar sin handelsflotta och Finland använder sig i detta system av både en tonnageskatt och ett brutto-nettolönesystem.

 

Det är viktigt att det finns en långsiktighet i den här politiken så att investeringar kan göras på lång sikt och med trygghet inför det politiska systemet. För Finlands del är det viktigt med en konkurrenskraftig sjöfart inte enbart för Ålands skull, utan för att 90 % av importen och 80 % av exporten går med fartyg. Många finländare tar export- och importvägarna för givet, vilket man inte kan göra. Därför har bland annat jag, som Ålands riksdagsledamot, ett ansvar att lyfta fram att inget kan tas för givet ifall vi inte har en konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Även om sjöfarten är viktig för Finland så är den ändå viktigast för Åland. Den är en stor del av vår tradition, vår historia och finns i vår DNA.

 

För tillfället pågår regeringsförhandlingarna i Helsingfors. För egen del har jag aktivt informerat representanter i de arbetsgrupper där sjöfartsfrågor tangeras och belyst vikten av en konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Det är därför, efter dessa kontakter, både min tro och min förhoppning att inget ska hända med sjöfartspolitiken, trots att den nya regeringen kommer fatta stora sparbeslut generellt. Men innan slutresultatet är klart, vilket det torde bli på onsdag, kan vi inte pusta ut helt och därför fortsätter hårdbevakningen av sjöfartsfrågorna i Helsingfors.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00