Det är dags att välja väg

05.05.2015 kl. 10:47
Idag börjar arbetet med att på allvar forma Finlands nästa regering. Den kommande regeringen blir oerhört viktig då vårt land nu står vid ett vägskäl. Ska vi bli ett ekonomiskt krisland eller ska vi följa den riktning som bl.a. Sverige tagit.

År 2008 gick Finland och Sverige jämsides in i den ekonomiska krisen. Nu sju år senare är vi på helt olika nivåer. Sverige har redan länge varit tillbaka i ekonomisk tillväxt och BNP:n är större än 2008. Här hemma är BNP:n fortfarande 5 % lägre än då krisen började, tillväxten obefintlig och exporten 20 % lägre än 2008.

 

Förklaringen till detta kan inte enbart skyllas på Nokia och pappersindustrins nedgångar. Bristen på långsiktiga politiska beslut har gjort att Finlands konkurrenskraft försvagats och de strukturella utmaningarna växt sig allt större.

 

Den ekonomiska krisen i Europa har med tydlighet visat att den som är i skuld inte är fri. Obegränsad skuldsättning är inte en hållbar väg i längden.

 

Den nyvalda riksdagen och nästa regering måste därför visa ledarskap och fatta modiga beslut för att sätta Finland i form och se till att vi på nytt blir en konkurrenskraftig vinnare som kan ta en aktiv roll i EU och i världen.

 

Dagens situation påminner på flera sätt om situationen 1991. Också då var de ekonomiska utmaningarna enorma. Men den här gången är krismedvetenheten i samhället, konstigt nog, inte lika stor. Att vi inte har en bankkris och att vi har eurons stabilitet gör att krisen inte känns lika akut. Det är samtidigt positivt eftersom det gör att de nödvändiga politiska besluten inte behöver fattas under riktigt lika stor tidspress. Men det är ändå bråttom då den globala konkurrensen är större idag än 1991. Dessutom innebär hållbarhetsunderskottet inte enbart ett kortsiktigt underskott utan ett långsiktigt strukturellt problem. Statens skuldsättningsspiral måste därför stoppas.

 

Det kan inte bara göras genom nedskärningar utan framförallt måste vi få fart på ekonomin. Det måste därför bli lättare att bli företagare och vi måste minska risken att anställa i kombination med att arbete i högre grad måste löna sig. Huvudprioritet ska vara att sätta folk i arbete och minska arbetslösheten. Vi behöver också på allvar fortsätta med att ta bort onödig byråkrati. Kort och gott behöver vi få mer sunt förnuft i regelverken. I denna utformning finns det mycket att lära oss från de andra nordiska länderna, i synnerhet Sverige, som redan gjort många nödvändiga reformer.

 

Samtidigt är det viktigt att vi inte enbart klär oss i säck och aska. Även om utmaningarna är enorma så har vi goda grundförutsättningar. Vi har ett starkt undervisningssystem, vi har fungerande infrastruktur och vi har framtidsbranscher. Alla förutsättningar finns alltså för att vi ska lyckas.

 

Emedan mycket fokus läggs på ekonomin och på att den nordiska välfärdsmodellen ska försvaras, så får vi inte glömma bort att den nordiska välfärdsmodellen också betyder mer än bara rent ekonomiska saker. I den nordiska välfärdssamhälle ingår också andra saker som vi behöver ta fasta på. Det är bl.a. satsningar på jämställdhet, tolerans, mångkultur och att vi har en respektfull människosyn.

 

Det hårda samhällsklimatet gör idag att rasistiska uttalanden eller hot mot minoriteter riskerar att viftas bort eller slätas över. Vi behöver därför också få tillbaka mer respekt och tolerans i samhället – som är en del av den nordiska modellen.

 

Fokus på öppenhet, tolerans, jämställdhet och hållbar utveckling i kombination med fokus på att återfå den ekonomiska tillväxten gör att vi igen kan bli vinnare och förbli en stark del av den nordiska modellen. Det kommer kräva både ansvarstagande och aktiva politiska beslut.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30