Strukturpolitiken

11.03.2015 kl. 14:00
Gruppordförande Mikaela Nylanders anförande gällande statsministerns meddelande om strukturpolitiken.

Värderade talman,

 

Strukturpolitiken är en teknikgren.

Men inte bara det. Dåliga samhällsstrukturer betyder vanligen dåligt innehåll. Bra strukturer skapar möjlighet för ett gott innehåll. Bättre hälsa, sundare levnadsvanor och bättre utbildning.

Dessutom erbjuder bra strukturer möjligheter att göra saker effektivare. Dåliga strukturer däremot bromsar.

Strukturer är inte bara ett nödvändigt ont, utan välformade strukturer byggs upp av välformulerad politik. Om vi däremot skapar orealistiska tidtabeller för våra strukturreformer sviker vi både samtiden och framtiden.

 

Vi förlorade flera år i början av valperioden då inte alla partier insåg hur stort hållbarhetsunderskottet var. Vi borde ha kommit snabbare i gång med strukturreformerna. Nästa regering måste från dag ett ha en realistisk syn på den ekonomiska utvecklingen och åtgärdsprogrammet ska anpassas därefter.

Här är det skäl att understryka att balansproblemet i vår samhällsekonomi är något som inte plötsligt dykt upp under den senaste fyraårsperioden. Vi har för länge låtit bli att göra något, fastän varningssignalerna har varit tydliga. Tyvärr har vi kommit till korta med flera viktiga reformer – här har varken de parlamentariska krafterna eller regeringens pondus räckt till.

Vi ska ändå inte underskatta det regeringen har fått till stånd under valperioden. Finanserna har balanserats till ett värde på omkring sex miljarder. Pensionsreformen är en viktig milstolpe där arbetsmarknadsorganisationerna spelade en ansvarsfull roll.

 

Värderade talman,

För nästa regering gäller det att tillsammans med arbetsmarknadsparterna se till att pensionsreformen kompletteras med ett mjukt paket som hjälper människor att hållas kvar i arbetslivet. Det arbetslivet behöver, är satsningar på utbildning, större flexibilitet och bättre möjligheter för anställda att påverka sitt jobb.

Det är av yttersta vikt att vi även går vidare med de reformer som jämställer kvinnor och män i vården av barn. Vi behöver förlänga karriärerna för kvinnor i arbetslivet.

 

Svenska riksdagsgruppen är för ett trepartssamarbete, där alla parter håller sig till sin roll för att bygga helhetslösningar som gynnar vår ekonomi och välfärd. Också här måste man våga diskutera strukturerna i vårt förhandlingssystem. Måttfulla långa löneavtal i kombination med skattelättnader som stärker köpkraften hos löntagare och pensionärer har tidigare stabiliserat vår ekonomi. Även i nuläget är detta ett recept som kan bita.

 

Sveriges förra finansminister Anders Borg, som i dag har presenterat sin utredning, säger sig vara förvånad över hur djupa ekonomiska problem Finland kämpar med. Vi ska inte tro att allt som kommer från Sverige bara är bra, men vi har skäl att ta Borgs analys på allvar. Ett av hans huvudbudskap är att vi behöver ett större arbetskraftsutbud. Också här på hemmaplan har EVA sagt samma sak. Finland måste bli öppnare för invandring. Utlänningars möjligheter att komma in på den finländska arbetsmarknaden ska inte försvåras av behovsprövning.

Svenska riksdagsgruppen vill att alla ansvariga aktörer på den politiska arenan ska se potentialen i detta. Ett utökat utbud av arbetskraft, samt forskar- och utbildningsutbyte, är även bästa garantin för innovationer.

 

Värderade talman,

 

Jag vill ännu kommentera två stora strukturreformer som strandat under de sista veckorna av denna valperiod – veckor som inte saknat dramatik och där man inte har låtit bli att ta även fula politiska metoder i bruk.

Svenska riksdagsgruppen är bekymrad att man lät strukturreformen för andra stadiets utbildning förfalla. Nu kvarstår kraven på inbesparingar och rationaliseringar, men en färdkarta hur de bäst och mest skonsamt ska genomföras saknas.

Med adress till oppositionen vill jag betona att en reform utan struktur riskerar mera gå åt innehållet. Det är inte detta vi vill. Vi har helt enkelt inte råd att göra nödvändiga ingrepp ostrukturerat.

I arbetet med strukturpaketet för andra stadiet tyckte vår riksdagsgrupp att det vara bra att samma kvalitetskrav ställs på den svenska utbildningen. Också då reformarbetet kommer i gång på nytt under nästa valperiod anser vi att anordnartillstånden ska vara på språklig grund.

 

När det gäller vårdreformen är det särskilt angeläget att arbetet kommer igång på nytt direkt efter valet. Ingen har ju ifrågasatt behovet av en vårdreform. Det är viktigt att vi noga analyserar grundlagsutskottets utlåtande om den nu strandade reformen. Utskottet har inte satt tummen ned för någon modell, men har krävt en bättre förankrad medborgardemokrati och justeringar i finansieringsmodellen.

Svenska riksdagsgruppen förespråkar ett fortsatt parlamentariskt samarbete, men det måste kombineras med ett starkare politiskt ledarskap. Vi har också efterlyst en diskussion om det är klokt att hela socialvården ska ingå i vårdreformpaketet.

Den mest krävande socialvården ska finnas där, men vore det inte mera realistiskt att låta kommunerna ha kvar socialvården?

 

Värderade talman,

De strukturella reformer som behövs gör att kommunernas roll håller på att omdefinieras radikalt. Den här debatten ska inte glömmas inför valet. Kommunernas framtida roll är en sak för riksdagen.

Kommunen är en viktig plattform för demokrati och medbestämmande som vi inte har råd att förlora. De nya styrmekanismerna som skapats för att balansera den kommunala ekonomin är också ett viktigt nytt instrument för att skapa bättre strukturer.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15