Nordiska utvecklingsfondens verksamhet

17.02.2015 kl. 12:56
Skriftligt spörsmål inlämnat av ledamot Christina Gestrin fredag 13.2 2015

Till riksdagens talman

 

Nordiska utvecklingsfonden, NDF, etablerades år 1989 för att stödja ekonomisk och social utveckling i lågintäktsland vid användning av mjuka lån. Fram till år 2005 beviljade NDF sådana lån till ca.190 projekt i 37 utvecklingsländer till ett samlat värde på en miljard euro. År 2009 beslöt NDF:s ägare att fonden framöver skulle inrikta sin insats mot finansiering av klimatprojekt i 27 lågintäktsländer i Afrika, Asien och Latinamerika, och att bidragen tillsvidare skulle ges på gåvovillkor. De nya projekten finansieras med medel från tillbakabetalningar på tidigare beviljade lån. I och med att bidragen nu ges som gåvor reduceras NDF:s kapital sakta men säkert.

 

NDF:s insats sker i huvudsak i samarbete med Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. Fonden har också projektsamarbete med NEFCO kring Nordic Climate Facility (NCF) – och samarbete med NIB i olika temarelaterade och administrativa saker. Per den 31 januari 2015 har fonden godkänt ett stöd på 213,4 miljoner euro till 78 klimatprojekt och bidragit till NCF med 26 miljoner euro. Stödet från NDF riktas för det mesta till offentliga projekt, men en ökande andel går till den privata sektorn, och också till civila organisationer och forskningsinstitutioner.

 

Det har genomförts en oberoende utvärdering av NDF:s arbete med klimatprojekt som har konkluderat att NDF uppfyller sina målsättningar med att möjliggöra ökade investeringar i klimatrelaterade aktiviteter i lågintäktsland, med att komplettera och öka mervärdet för annan tillgänglig finansiering och med att främja nordiska prioriteringar i sin verksamhet. Under år 2014 fick två olika aktiviteter som NDF medverkar i speciellt erkännande, bl.a. från FN:s klimatkonvention.

 

Utan ytterligare finansiering från de nordiska länderna kommer NDF att bli tvunget att börja trappa ner sin verksamhet fr.o.m. åren 2018-19. Därför rekommenderar Nordiska rådet att de nordiska länderna tillför mer kapital till NDF för att stötta klimatåtgärder i utvecklingsländer med låga intäkter. Nordiska rådets rekommendation överensstämmer väl med statsministrarnas uttalande, att samarbetet inom nordiskt utvecklingssamarbete skall främjas och att våra länders gröna profil ska stärkas.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till de ministrar som saken gäller:

 

Delar Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar Nordiska rådets uppfattning om att NDF:s verksamhet har varit resultatrik, och att beslutet  från 2009 om att ändra NDF:s verksamhet har varit framgångsrikt?

                            

Har Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar tagit ställning till Nordiska rådets rekommendation om att tillföra mer kapital till NDF?

 

Helsingfors den 13 februari 2015

Christina Gestrin /sv

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00