Nordiska utvecklingsfondens verksamhet

17.02.2015 kl. 12:56
Skriftligt spörsmål inlämnat av ledamot Christina Gestrin fredag 13.2 2015

Till riksdagens talman

 

Nordiska utvecklingsfonden, NDF, etablerades år 1989 för att stödja ekonomisk och social utveckling i lågintäktsland vid användning av mjuka lån. Fram till år 2005 beviljade NDF sådana lån till ca.190 projekt i 37 utvecklingsländer till ett samlat värde på en miljard euro. År 2009 beslöt NDF:s ägare att fonden framöver skulle inrikta sin insats mot finansiering av klimatprojekt i 27 lågintäktsländer i Afrika, Asien och Latinamerika, och att bidragen tillsvidare skulle ges på gåvovillkor. De nya projekten finansieras med medel från tillbakabetalningar på tidigare beviljade lån. I och med att bidragen nu ges som gåvor reduceras NDF:s kapital sakta men säkert.

 

NDF:s insats sker i huvudsak i samarbete med Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. Fonden har också projektsamarbete med NEFCO kring Nordic Climate Facility (NCF) – och samarbete med NIB i olika temarelaterade och administrativa saker. Per den 31 januari 2015 har fonden godkänt ett stöd på 213,4 miljoner euro till 78 klimatprojekt och bidragit till NCF med 26 miljoner euro. Stödet från NDF riktas för det mesta till offentliga projekt, men en ökande andel går till den privata sektorn, och också till civila organisationer och forskningsinstitutioner.

 

Det har genomförts en oberoende utvärdering av NDF:s arbete med klimatprojekt som har konkluderat att NDF uppfyller sina målsättningar med att möjliggöra ökade investeringar i klimatrelaterade aktiviteter i lågintäktsland, med att komplettera och öka mervärdet för annan tillgänglig finansiering och med att främja nordiska prioriteringar i sin verksamhet. Under år 2014 fick två olika aktiviteter som NDF medverkar i speciellt erkännande, bl.a. från FN:s klimatkonvention.

 

Utan ytterligare finansiering från de nordiska länderna kommer NDF att bli tvunget att börja trappa ner sin verksamhet fr.o.m. åren 2018-19. Därför rekommenderar Nordiska rådet att de nordiska länderna tillför mer kapital till NDF för att stötta klimatåtgärder i utvecklingsländer med låga intäkter. Nordiska rådets rekommendation överensstämmer väl med statsministrarnas uttalande, att samarbetet inom nordiskt utvecklingssamarbete skall främjas och att våra länders gröna profil ska stärkas.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till de ministrar som saken gäller:

 

Delar Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar Nordiska rådets uppfattning om att NDF:s verksamhet har varit resultatrik, och att beslutet  från 2009 om att ändra NDF:s verksamhet har varit framgångsrikt?

                            

Har Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar tagit ställning till Nordiska rådets rekommendation om att tillföra mer kapital till NDF?

 

Helsingfors den 13 februari 2015

Christina Gestrin /sv

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30