Skrivelse till landets talmän

16.02.2015 kl. 08:00
Nedanstående skrift överräckte jag till talmännen den 10.2.2015. Enligt mig borde en ledamot, som valts av folket, ha en möjlighet att ge lagförslag, och om en majoritet av ledamöterna stöder lagförslaget så måste förslaget behandlas och tas i beaktande i riksdagen. Därför har jag nu ställt följande frågor till riksdagens talmän.

 

Till riksdagens talman och vicetalmän, 

Ärade talmän, jag vänder mig i detta brev till Er som innehar de högsta politiska ämbetena i Finlands riksdag. Ärendet som är av speciell natur tangerar de demokratiska värdena i riksdagens arbetsordning. Ärendet gäller behandlingen av lagmotioner som undertecknats av en stor majoritet av de lagligt valda riksdagsmännen, med förslag att nu likställa dessa med de medborgarinitiativ som undertecknats av femtiotusen finländska medborgare.

Min lagmotion 23/2014, har undertecknats av 121 riksdagsledamöter som i medeltal blivit invalda med omkring 5 600 röster. Detta betyder sammanlagt 681 182 röstberättigade finländare. En sådan lagmotion kan med gällande arbetsordning ändå förkastas eller lämnas obehandlad av ett utskott, och därmed kommer inte till slutlig behandling i riksdagen.

Ett medborgarinitiativ som undertecknats av minst femtiotusen finländska medborgare, skall även det behandlas som en lagmotion av ett riksdagsutskott. Men oberoende om det godkänns eller inte i utskottet går initiativet det oaktat som lagförslag vidare för behandling till riksdagen.

Min lagmotion, strävar till att ge pensionärerna rätt att väljas in i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd, och därmed kunna välja bolagens styrelser och då tillika bevaka sina besparingar som ligger till grund för deras tid som pensionärer. Lagmotionen har 121 riksdagsledamöters underskrift och har behandlats i Social- och hälsovårdsutskottet, men lämnats att vila, vilket betyder att den helt förfaller efter riksdagsvalet.

Detta förfarande sätter oss riksdagsledamöter, som är valda av Finlands folk att föra deras talan i en mycket märklig dager. Frågan nu blir därför; bör jag därför överlämna min lagmotion till pensionärsorganisationernas takorganisation EETU-PIO, som stöder lagförslaget, med uppgift att samla in de behövliga femtiotusen namnen som ett medborgarinitiativ. Detta för att få lagmotionen behandlad i Finlands riksdag, allt i enlighet med de 121 folkvalda riksdagsledamöters vilja.

Med hänsyn till de nya massadresserna och deras behandling, hoppas jag att Ni tar till ny prövning, gällande lagmotioner som på förhand har en klar majoritet av riksdagens parlamentarikers underskrifter bakom sig, och ändrar reglerna så att oberoende utskottets åsikt skall också dessa på motsvarande sätt alltid ges till riksdagen för avgörande.

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30