Fler jobb ska få skutan Finland på rätt köl

01.02.2015 kl. 10:00
"Det onda har vingar, det goda rör sig med snigelfart" sa Elisabeth Rehn på ett tillfälle jag ordnade i Helsingfors i veckan. Hon har så rätt, då man betraktar vad som sker i världens krishärdar bl.a. i Syrien och Nigeria. Otaliga är det mänskor, barn, kvinnor och män som fått se sina hem jämnas med marken, som blivit offer för grymheter vi knappt kan föreställa oss och som fått sina drömmar krossade.

Då vi tänker på det, och sedan betänker vilka bekymmer vi har i vårt eget land, ja då inser vi lätt att vi här hemma i Finland talar om välfärdsproblem. Självfallet ska vi ta våra egna utmaningar på allvar, men lika viktigt är att också att kunna se allt det som vi lyckats med, att få rätt perspektiv på saker och ting. 

 

Till samma tillfälle hade jag också bjudit in Sixten Korkman, Jan-Erik Enestam och Henrik Mitelman. Den senaste från Stockholm, kolumnist på Dagens Industri och av många ansedd som Sveriges främsta analytiker. Mitelman konstaterade i sitt anförande att vi är experter på att klaga i Norden. Vi har en tendens att piska oss själva, fastän vi lever i några av de mest välmående länderna i världen. Och, javisst har vi också bekymmer, men varför har vi så svårt att vara positiva och se möjligheterna. Bl.a. var han inne på vilka oändliga möjligheter som nu växer fram för bl.a. livsmedelsindustrin. Världens befolkning ökar, det behövs mer mat och allt fler vill ha ren mat. Här bl.a. har vi i Norden alla möjligheter att också dra nytta av tillväxten i Asien.

 

Vi kunde också samfällt konstatera, att vi har mycket att lära oss av varandra i Norden. T. ex är jag helt övertygad om att vi i Finland har skäl att titta än mer noga på den danska modellen att sköta sysselsättningen och arbetslösheten. Det danska arbetslöshetssystemet är mera sporrande än det vi har i Finland. Arbetslöshetsunderstödet är högre i början av arbetslöshetsperioden och man belönas för aktivitet.

 

Vi behöver nödvändigt höja sysselsättningen i vårt land framöver. Det handlar om att skapa fler jobb och få in fler som jobbar. Våra små- och medelstora företag behöver få gynnsammare möjligheter för att växa och utvecklas. Det är där fler arbetsplatser kan skapas. Ett färskt exempel hur den här regeringen har främjat förutsättningarna för företagande är lagförslaget om betalningsvillkor som regeringen avgav förra veckan och som jag i onsdags hade glädjen att presentera i riksdagen. Utgångspunkten är att betalningstiden mellan företag är 30 dagar om man inte avtalat om annat. Motsvarande betalningstid är för tillfället 60 dagar. I praktiken kommer lagändringen att innebära att företagen snabbare får betalt för sina varor och tjänster, vilket i sin tur kan vara avgörande för att företagen ska kunna betala löner och räkningar i tid. De större företagen ska inte använda de mindre som bank.

 

Och så konstigt som någon kanske tycker att det låter, så behöver vi en större invandring. Något som också näringslivsdelegationen EVA noterade i veckan. Argumentet att invandrarna kommer och tar våra jobb håller inte. Tvärtom är det ju så att t. ex många tomater skulle bli oplockade i Närpes ifall arbetskraftsinvandringen inte där skulle vara så stor.

 

Det behövs framtidstro i vårt land på alla plan kombinerat med insikten att förändring inte alltid är liktydigt med försämring. 

 

Slutligen. En lokal nyhet som är värd att notera är att Torghuset i Jakobstad nu äntligen beviljats byggnadstillstånd. Det inger framtidstro.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00