Fler jobb ska få skutan Finland på rätt köl

01.02.2015 kl. 10:00
"Det onda har vingar, det goda rör sig med snigelfart" sa Elisabeth Rehn på ett tillfälle jag ordnade i Helsingfors i veckan. Hon har så rätt, då man betraktar vad som sker i världens krishärdar bl.a. i Syrien och Nigeria. Otaliga är det mänskor, barn, kvinnor och män som fått se sina hem jämnas med marken, som blivit offer för grymheter vi knappt kan föreställa oss och som fått sina drömmar krossade.

Då vi tänker på det, och sedan betänker vilka bekymmer vi har i vårt eget land, ja då inser vi lätt att vi här hemma i Finland talar om välfärdsproblem. Självfallet ska vi ta våra egna utmaningar på allvar, men lika viktigt är att också att kunna se allt det som vi lyckats med, att få rätt perspektiv på saker och ting. 

 

Till samma tillfälle hade jag också bjudit in Sixten Korkman, Jan-Erik Enestam och Henrik Mitelman. Den senaste från Stockholm, kolumnist på Dagens Industri och av många ansedd som Sveriges främsta analytiker. Mitelman konstaterade i sitt anförande att vi är experter på att klaga i Norden. Vi har en tendens att piska oss själva, fastän vi lever i några av de mest välmående länderna i världen. Och, javisst har vi också bekymmer, men varför har vi så svårt att vara positiva och se möjligheterna. Bl.a. var han inne på vilka oändliga möjligheter som nu växer fram för bl.a. livsmedelsindustrin. Världens befolkning ökar, det behövs mer mat och allt fler vill ha ren mat. Här bl.a. har vi i Norden alla möjligheter att också dra nytta av tillväxten i Asien.

 

Vi kunde också samfällt konstatera, att vi har mycket att lära oss av varandra i Norden. T. ex är jag helt övertygad om att vi i Finland har skäl att titta än mer noga på den danska modellen att sköta sysselsättningen och arbetslösheten. Det danska arbetslöshetssystemet är mera sporrande än det vi har i Finland. Arbetslöshetsunderstödet är högre i början av arbetslöshetsperioden och man belönas för aktivitet.

 

Vi behöver nödvändigt höja sysselsättningen i vårt land framöver. Det handlar om att skapa fler jobb och få in fler som jobbar. Våra små- och medelstora företag behöver få gynnsammare möjligheter för att växa och utvecklas. Det är där fler arbetsplatser kan skapas. Ett färskt exempel hur den här regeringen har främjat förutsättningarna för företagande är lagförslaget om betalningsvillkor som regeringen avgav förra veckan och som jag i onsdags hade glädjen att presentera i riksdagen. Utgångspunkten är att betalningstiden mellan företag är 30 dagar om man inte avtalat om annat. Motsvarande betalningstid är för tillfället 60 dagar. I praktiken kommer lagändringen att innebära att företagen snabbare får betalt för sina varor och tjänster, vilket i sin tur kan vara avgörande för att företagen ska kunna betala löner och räkningar i tid. De större företagen ska inte använda de mindre som bank.

 

Och så konstigt som någon kanske tycker att det låter, så behöver vi en större invandring. Något som också näringslivsdelegationen EVA noterade i veckan. Argumentet att invandrarna kommer och tar våra jobb håller inte. Tvärtom är det ju så att t. ex många tomater skulle bli oplockade i Närpes ifall arbetskraftsinvandringen inte där skulle vara så stor.

 

Det behövs framtidstro i vårt land på alla plan kombinerat med insikten att förändring inte alltid är liktydigt med försämring. 

 

Slutligen. En lokal nyhet som är värd att notera är att Torghuset i Jakobstad nu äntligen beviljats byggnadstillstånd. Det inger framtidstro.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37