Kolumn

Kasvu vaatii aikaa

25.01.2015 kl. 10:00

Tämän viikon uutinen siitä, että Vaasa, Kokkola ja Seinäjoki ovat nopeimmin onnistuneet kasvattamaan suhteellista elinvoimaansa, ilahduttaa suuresti. Se, että pohjanmaalaiset kaupunkimme ovat selviytyneet parhaiten laskusuhdanteesta, pohjautuu paljolti pitkäjänteiseen, määrätietoiseen yhteiskuntakehitykseen ja laajaan yhteistyöhön elinkeinoelämän, koulutuksen, kuntien ja maakuntien välillä.

Kasvu vaatii kuitenkin aina aikaa. Ei ole olemassa helppoja, nopeita ratkaisuja taloustilanteen elvyttämiseksi. Mielestäni on hieman epäreilua moittia hallitusta siitä, ettei talouden eteen olisi tehty mitään. Nykyinen hallitus on tasapainottanut taloutta noin 6-7 miljardilla eurolla. Vuoden 2014 alussa yhteisövero laskettiin 24,5 prosentista 20 prosenttiin investointien vauhdittamiseksi ja työpaikkojen luomiseksi. Kasvua edistäviä toimia on tästä huolimatta vielä jatkettava. Olen täysin vakuuttunut siitä, että meillä on kaikki edellytykset kääntää Suomen kehitystä oikeaan suuntaan. Tässä yhteydessä työllisyys on avainasemassa.

Työllisyysaste on saatava nousemaan niin, että työssäkäyvien määrä kasvaa. Suomen ongelma on rakenteellinen työttömyys, jossa työpaikat ja työvoima eivät kohtaa. Tätä haastetta on analysoitava tarkasti ja löydettävä keinoja ennakoimaan työn ja työntekijöiden kohtaamista paremmin. Samalla tarvitsemme kannustavan ja joustavan työmarkkinatuen, joka työttömyyden alussa kannustaa työtöntä takaisin työelämään. Joustoa työmarkkinoilla on myös lisättävä. Esimerkiksi pidentämällä koeaikaa työsuhteen alussa voidaan madaltaa työnantajien kynnystä palkata uusia työntekijöitä. Pitäisi myös olla mahdollista tehdä määräaikaisia työsopimuksia ilman perustetta, jos palkkaa pitkäaikaistyöttömän.

Olen jo aiemmin pitänyt esillä yrittäjyyden merkityksestä talouden kasvulle. Pienten ja keskisuurten yritysten merkitys työllistäjinä on maassamme merkittävä. Siksi tämä hallitus on kiinnittänyt huomiota yrittäjyyteen ja yrittäjien tarpeisiin. Olen iloinen, että esitykseni maksuehtolain muutoksesta PK-yritysten aseman vahvistamiseksi sai koko hallituksen vahvan tuen. Maksuaika elinkeinonharjoittajien välisissä saatavissa saa ylittää 30 päivää vain, jos siitä on nimenomaisesti sovittu. Nykyisin vastaava aikaraja on 60 päivää. Käytännössä tämä tarkoittaa, että yritykset tulevat nopeammin saamaan maksun palveluistaan ja tuotteistaan. Se taas voi olla ratkaisevaa yritysten laskujen ja palkkojen maksamiseksi ajoissa sekä investointien tekemiseksi.

Myös yksityisten elinkeinon- ja ammatinharjoittajien pääsy velkajärjestelyyn helpottui vuoden alusta. Aiemmin velkajärjestelyssä ei voitu lainkaan järjestellä elinkeinotoimintaan liittyviä velkoja, vaan yrittäjän oli joko lopetettava elinkeinotoimintansa velkajärjestelyyn pääsemiseksi tai hakeuduttava yrityssaneeraukseen. Hallituksen lakimuutoksella ylivelkaantuneen yrittäjän talouden kokonaistilanteen korjaaminen velkajärjestelyssä on nyt siis mahdollista, jos toiminta on melko pienimuotoista ja riittävän kannattavaa.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00