Kolumn

Ekonomi och sysselsättning

19.01.2015 kl. 12:44

En av de största frågorna inför vårens riksdagsval kommer att vara ekonomi och sysselsättning. Finlands välstånd bygger på vår exportindustri. Här är vi i Österbotten i särklass bäst i landet.

Vi har en betydligt högre andel exportindustri än andra landskapen i Finland och vi har fortsättningsvis en låg arbetalöshetsgrad. Om vi ska kunna hålla det försprånget krävs många olika insatser, men en av de viktigaste är att kommunikationerna är i skick.

Under hela 2000-talet har vårt bastrafiknät försämrats och tyvärr har takten på nedgången accelererat. År 2011 var mindre än 4000 km av våra belagda vägar i dåligt skick. Om den nuvarande utvecklingen fortsättet kommer över 10 000 km belagd väg, att klassas som dålig år 2020. Dessa siffror är plockade från Trafikverkets statistik men både från media från väljarnas direkta kontakter till riksdagsledamöterna kan man läsa det samma. Missnöjet har ökat markant sedan år 2010.

I början av året tillsatte dåvarande trafikminister en parlamentarisk arbetsgrupp som fick i uppdrag att komma med förslag för att minska reparationsskulden av trafiknätet. Jag har själv varit medlem i gruppen. Målet var att ge ett förslag till kommande regeringar om hur vi ska finansiera underhållet på våra vägar, spår och annan infrastruktur i framtiden och samtidigt minska på den så kallade reparationsskulden. Den uppgår idag till minst 2,4 miljarder euro och växer årligen.

Gruppens slutsats är krass. Om vi ska bibehålla dagens situation så måste budgeten höjas med 100 miljoner euro per år. Eftersom kostnaderna för vägunderhåll stiger årligen så krävs det ytterligare 50 miljoner euro per år för att trygga köpkraften. Och för att vi över huvud taget ska kunna förbättra situationen, eller minska på reparationskulden så krävs ytterligare 50 miljoner euro till. Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår alltså att anslagen för bastrafiknätet höjs med 200 miljoner euro per år.

Eftersom alla riksdagspartier var representerade i arbetsgruppen så kan förslaget betraktas som någorlunda förankrat. Det återstår att se vad som händer i nästa regeringsförhandling, då kravet på nedskärningar kommer att var mycket större än utrymmet för kostnadshöjningar.

Jag ser en satsning i bastrafiknätverket som en investering i vår framtid. Goda förbindelser är en investering i förbättrad konkurrenskraft och det i sin tur innebär nya arbetsplatser. Och arbetsplatser är just det som ska lyfta Finland ur den ekonomiska svacka vi nu befinner oss i.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.

26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.

28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00