Ekonomi och sysselsättning

19.01.2015 kl. 12:44
En av de största frågorna inför vårens riksdagsval kommer att vara ekonomi och sysselsättning. Finlands välstånd bygger på vår exportindustri. Här är vi i Österbotten i särklass bäst i landet.

Vi har en betydligt högre andel exportindustri än andra landskapen i Finland och vi har fortsättningsvis en låg arbetalöshetsgrad. Om vi ska kunna hålla det försprånget krävs många olika insatser, men en av de viktigaste är att kommunikationerna är i skick.

 

Under hela 2000-talet har vårt bastrafiknät försämrats och tyvärr har takten på nedgången accelererat. År 2011 var mindre än 4000 km av våra belagda vägar i dåligt skick. Om den nuvarande utvecklingen fortsättet kommer över 10 000 km belagd väg, att klassas som dålig år 2020. Dessa siffror är plockade från Trafikverkets statistik men både från media från väljarnas direkta kontakter till riksdagsledamöterna kan man läsa det samma. Missnöjet har ökat markant sedan år 2010.

 

I början av året tillsatte dåvarande trafikminister en parlamentarisk arbetsgrupp som fick i uppdrag att komma med förslag för att minska reparationsskulden av trafiknätet. Jag har själv varit medlem i gruppen. Målet var att ge ett förslag till kommande regeringar om hur vi ska finansiera underhållet på våra vägar, spår och annan infrastruktur i framtiden och samtidigt minska på den så kallade reparationsskulden. Den uppgår idag till minst 2,4 miljarder euro och växer årligen.

 

Gruppens slutsats är krass. Om vi ska bibehålla dagens situation så måste budgeten höjas med 100 miljoner euro per år. Eftersom kostnaderna för vägunderhåll stiger årligen så krävs det ytterligare 50 miljoner euro per år för att trygga köpkraften. Och för att vi över huvud taget ska kunna förbättra situationen, eller minska på reparationskulden så krävs ytterligare 50 miljoner euro till.  Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår alltså att anslagen för bastrafiknätet höjs med 200 miljoner euro per år.


 

Eftersom alla riksdagspartier var representerade i arbetsgruppen så kan förslaget betraktas som någorlunda förankrat. Det återstår att se vad som händer i nästa regeringsförhandling, då kravet på nedskärningar kommer att var mycket större än utrymmet för kostnadshöjningar.

 

Jag ser en satsning i bastrafiknätverket som en investering i vår framtid. Goda förbindelser är en investering i förbättrad konkurrenskraft och det i sin tur innebär nya arbetsplatser. Och arbetsplatser är just det som ska lyfta Finland ur den ekonomiska svacka vi nu befinner oss i.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

GRUPPANFÖRANDE 29.9.2010

Gruppanförande i debatten om Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i EU:s militära krishanteringsinsats Eunavfor Atalanta
05.10.2010 kl. 09:05

Gruppfanförande 22.9.2010

Gruppanförande i demokratidebatten
23.09.2010 kl. 10:45

Gruppanförande 14.9.2010

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i remissdebatten om förslaget till statsbudget för 2011, hållet av gruppordförande Ulla-Maj Wideroos
14.09.2010 kl. 14:50

Gruppanförande 24.2.2010

Gruppanförande i anledning av interpellationen om de arbetslösas, pensionärernas, ensamförsörjarfamiljernas och de studerandes ställning
01.09.2010 kl. 13:50

Gruppanförande 29.6.2010

Gruppanförande i debatten om kärnkraftstillstånden
29.06.2010 kl. 13:55

Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.
09.06.2010 kl. 15:25