Aktualitetsdebatt om läget i Ryssland

14.01.2015 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av Jörn Donner 14.1 2015

 Värderade talman,

Ryssland är en del av Finlands öde, historiskt och som man ofta säger, geopolitiskt.

    I diskussionerna om NATO brukar man hos oss ofta ange att vår östra gräns, 1280 kilometer, skulle bli en frontlinje mellan Ryssland och NATO. Detta argument framförs av dem som är kritiskt inställda till den expansion som skedde i Europa efter 1990, när den västliga försvarsalliansen småningom vidgades till länder i Rysslands omedelbara grannskap, såsom Polen och de baltiska staterna. På ryskt håll har man hävdat att Helmut Kohl i samband med överenskommelsen om tysk återförening skulle ha lovat att NATO inte expanderade österut. Något sådant dokument finns inte.

   Däremot finns det ett annat dokument, de hemliga paragraferna i det så kallade Molotov-Ribbentrop-avtalet av den 23 augusti 1939, där Stalin fick rätten att göra vad han ville med bland annat Finland, någonting som fick konkret uttryck i försöket att erövra vårt land: Vinterkriget.

Detta avtal mellan två diktatorer har nyligen prisats av president Putin. Har någon i vår politiska ledning frågat ryssarna vad som avses därmed. 

 

Vi kan lära oss en del genom en historisk återblick.  Det är en egendomlig omständighet att viktiga tidpunkter i Finlands historia haft ett samband med kaos och kris i Ryssland, sedermera Sovjetunionen, och återigen Ryssland.

     Rysslands nederlag i det rysk-japanska kriget 1904, där bland andra Mannerheim och många andra från Finland deltog, ledde till uppror också i Finland. Den omedelbara följden av Rysslands svaghet var en genomgripande demokratireform i Finland, rösträtt för alla och vårt första fritt folkvalda parlament, allt detta godtaget av en försvagad kejsarmakt i Ryssland.

    I början av 1917 sveptes tsardömet bort. I revolutionens fotspår skymtade ett självständigt Finland, vars formella band med Ryssland bröts på nyårsaftonen 1917 med Lenins godkännande av vår självständighet.

    Mycket kom emellan, inbördeskrig i Finland, Stalins misslyckade försök att våldta landet.

    Följande steg togs, nu under kaotiska förhållanden i en Sovjetstat som höll på att upplösas, under åren 1989–1991, men detta steg var del av en omvälvning i hela Europa, med Finland som fritog sig från den vänskaps- och biståndspakt, som ansetts vara grundbulten i förhållandet till ”den stora grannen i öster”, som Paasikivi brukade säga.

    Finland blev friare än någonsin förr.

 

Värderade talman,

    Kan man då säga att Finland gagnats eller gagnas av oro och kaos österöver?

Under långa perioder av visserligen skenbar stabilitet i Ryssland fanns det hopp om landets förvandling till ett öppnare, marknadsorienterat och fritt samhälle.

I kraft av denna tilltro har västliga företag investerat i Ryssland. Mycket av detta har kommit på skam under de senaste åren, med allt starkare drag av kleptokrati i Ryssland.

    Det bör ständigt upprepas att vår värdegemenskap är en annan än den som propageras i Rysslands för tillfället, och att den åskådning som där tycks härska är helt oförenlig med vår. Många av de ryssar som arbetat för ett öppet samhälle har dömts till fängelse eller flytt ur landet.

   

Trots allt detta går det naturligtvis att uppehålla formellt sakliga relationer med Ryssland, under förutsättning att vi är medvetna om att vi är del av en större gemenskap, den europeiska unionens. Detta skall inte tas som en förevändning att tiga om våra åsikter, eller att försöka inbilla Ryssland att Finland kan eller bör gå en annan väg än EU:s. Ryssland försöker splittra EU i förhoppning om att beslutade sanktioner kan återtas. Men bara ett enat EU har kraft nog att motsätta sig Rysslands geopolitiska ambitioner.

    Även om någon form av överenskommelse skulle nås om östra Ukraina, i bästa fall en nedfrysning av konflikten, kvarstår att Krim erövrats av Ryssland. 

 

Finland överlevnad har vid några tillfällen hängt på en skör tråd.

     I dessa dagar minns man både dem som föll i vinterkriget och offren i ett annat krig, som ledde till att de sista tyska trupperna drevs ut ur Lappland först i april 1945. Samtidigt med detta krigsslut blev våra närstående baltiska stater återigen sovjetiserade, i en förtryckets natt som varade i över fyra decennier.

  

I kraft av de värden vi står för kan vi lugnt möta och motverka Rysslands ensidiga propaganda.   
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15