Julbrådska för regering och riksdag

14.12.2014 kl. 16:58
Efter en intensiv och arbetsdryg höst knackar snart julen också på regeringens och riksdagens dörrar. Utmaningarna har varit många och ekonomin är naturligtvis vårt stora bekymmer. Några enkla lösningar finns inte i sikte. Därför har det också krävts tunga och svåra beslut. Men visst har hösten också fört med sig framgångar och ljusglimtar, som det gäller att kunna glädjas över.

Då det gäller Vasa regionen och Österbotten var nyheten om bl.a  Vasa stads och IKEAs samarbetsavtal ett riktigt glädjebesked. För saken har det jobbats på många nivåer och nu är vi ett betydande steg närmare en etablering än tidigare. Klart är att ett nytt IKEA i Vasa skulle ge hela regionen och landskapet än mera attraktionskraft och naturligtvis också arbetsplatser.

 

Bland höstens goda nyheter finns också  en del viktiga infrastrukturprojekt , bl.a. finansiering för elektrifieringen av järnvägen Bennäs-Alholmen och medel för Ylivieskabanan. Dessa har stor betydelse för bl.a skogsindustrin i landskapet. Också exportandelslaget Viexpo får s.k. julklappspengar av riksdagen för att kunna fortsätta jobba för småföretagens internationalisering. För de österbottniska exportföretagens framgång är infrastrukturen A och O. Därför är satsningar på vägar, järnvägar och flygfält en långsiktig investering för regionens företagsamhet och skapande av arbetsplatser. När nu Smedsby omfartsväg står klar (och man börjar hitta rätt in- och utfarter i Smedsby) bör riksväg 8 stå näst i tur. Något som vi i Svenska Folkpartiet också länge jobbat för.

 

Under de senaste veckorna har jag också haft glädjen att kunna föra många viktiga lagförslag till riksdagen. Sametingslagen, teckenspråkslagen, lagen om införande av en brottsofferavgift för dem som gjort sig skyldiga till brott, ratificeringen av ILO-169 konventionen om ursprungsfolkens rättigheter, återinförande av förvandlingsstraff för böter för dem som struntar i att betala sina böter och visar uppenbar likgiltighet mot lagen, för att nämna några. Nu är det dags för de folkvalda att ta ställning till dem och förhoppningsvis kommer riksdagen att hinna behandla dem alla. En proposition som riksdagen inte hinner slutbehandla före nästa val förfaller nämligen, och måste ges som nytt lagförslag av nästa regering. Då finns också risken att vissa lagförslag inte mera ges. Det beror helt på den framtida regeringens sammansättning.


I vår omvärld händer det också hela tiden. På den internationella arenan har vi såväl Ukrainakrisen som Ebola och Isis. Man kan med fog konstatera att det utrikes- och säkerhetspolitiska läget är spändare än på årtionden. Det finns mycket i luften som påminner om en svunnen tid med svala relationer, som många säkert hade trott och hoppats att vi inte skulle behöva återuppleva.

 

Dessa orosmoln får i alla fall mig att uppskatta att vi finländare får bo i ett av världens tryggaste länder. Vår uppgift är att värna om det men också att försöka bidra till fredliga lösningar och respekt för mänskliga rättigheter runtom i världen. Med dessa ord får jag önska er alla läsare en riktigt fridfull jul.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00