Julbrådska för regering och riksdag

14.12.2014 kl. 16:58
Efter en intensiv och arbetsdryg höst knackar snart julen också på regeringens och riksdagens dörrar. Utmaningarna har varit många och ekonomin är naturligtvis vårt stora bekymmer. Några enkla lösningar finns inte i sikte. Därför har det också krävts tunga och svåra beslut. Men visst har hösten också fört med sig framgångar och ljusglimtar, som det gäller att kunna glädjas över.

Då det gäller Vasa regionen och Österbotten var nyheten om bl.a  Vasa stads och IKEAs samarbetsavtal ett riktigt glädjebesked. För saken har det jobbats på många nivåer och nu är vi ett betydande steg närmare en etablering än tidigare. Klart är att ett nytt IKEA i Vasa skulle ge hela regionen och landskapet än mera attraktionskraft och naturligtvis också arbetsplatser.

 

Bland höstens goda nyheter finns också  en del viktiga infrastrukturprojekt , bl.a. finansiering för elektrifieringen av järnvägen Bennäs-Alholmen och medel för Ylivieskabanan. Dessa har stor betydelse för bl.a skogsindustrin i landskapet. Också exportandelslaget Viexpo får s.k. julklappspengar av riksdagen för att kunna fortsätta jobba för småföretagens internationalisering. För de österbottniska exportföretagens framgång är infrastrukturen A och O. Därför är satsningar på vägar, järnvägar och flygfält en långsiktig investering för regionens företagsamhet och skapande av arbetsplatser. När nu Smedsby omfartsväg står klar (och man börjar hitta rätt in- och utfarter i Smedsby) bör riksväg 8 stå näst i tur. Något som vi i Svenska Folkpartiet också länge jobbat för.

 

Under de senaste veckorna har jag också haft glädjen att kunna föra många viktiga lagförslag till riksdagen. Sametingslagen, teckenspråkslagen, lagen om införande av en brottsofferavgift för dem som gjort sig skyldiga till brott, ratificeringen av ILO-169 konventionen om ursprungsfolkens rättigheter, återinförande av förvandlingsstraff för böter för dem som struntar i att betala sina böter och visar uppenbar likgiltighet mot lagen, för att nämna några. Nu är det dags för de folkvalda att ta ställning till dem och förhoppningsvis kommer riksdagen att hinna behandla dem alla. En proposition som riksdagen inte hinner slutbehandla före nästa val förfaller nämligen, och måste ges som nytt lagförslag av nästa regering. Då finns också risken att vissa lagförslag inte mera ges. Det beror helt på den framtida regeringens sammansättning.


I vår omvärld händer det också hela tiden. På den internationella arenan har vi såväl Ukrainakrisen som Ebola och Isis. Man kan med fog konstatera att det utrikes- och säkerhetspolitiska läget är spändare än på årtionden. Det finns mycket i luften som påminner om en svunnen tid med svala relationer, som många säkert hade trott och hoppats att vi inte skulle behöva återuppleva.

 

Dessa orosmoln får i alla fall mig att uppskatta att vi finländare får bo i ett av världens tryggaste länder. Vår uppgift är att värna om det men också att försöka bidra till fredliga lösningar och respekt för mänskliga rättigheter runtom i världen. Med dessa ord får jag önska er alla läsare en riktigt fridfull jul.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37