Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

I en tid när ekonomin är osäker är det samhällets uppgift att se till att vi har ett rättvist och solidariskt samhälle. Det måste samhället göra oberoende av konjunktur. Svenska riksdagsgruppen har förbundit sig till att förbättra situationen för den fattigaste tiondelen av befolkningen. En förutsättning för detta är att samhället kan sköta sina grundläggande uppgifter - vården och skolan. Därför är det avgörande viktigt att kommunerna klarar finansieringen. En fungerande totalinfrastruktur - inbegripande vägar och miljö - är också en nödvändighet för ett välmående samhälle.

När man gör reformer och fattar beslut skall även de mest utsatta vinna på det. En höjning av sjukförsäkringsavgiften med 0,4 procent som föreslås slår osolidariskt ut. Inte ens stora kompenserande skattelättnader hjälper de minst bemedlade som inte betalar statsskatt. Svenska riksdagsgruppen utgår alltid ifrån att ingångna överenskommelser håller. Pensionärernas sjukförsäkringspremie bör därför sänkas enligt det som överenskommits i riksdagen.

Riksdagen kom förra sommaren överens om kännbara tilläggssatsningar på vården och infrastrukturen. Jag upprepar det Svenska riksdagsgruppen förra september sade i budgetdebatten - dessa tilläggsresurser skulle gå till förbättrandet av välfärdstjänster, speciellt till befrämjandet av barn och ungdomars välmående. Skolhälsovården och behovet av skolkuratorer skulle "uppmärksammas speciellt". Regeringens beslut att inte justera kostnadsökningarna fullt ut betyder att tilläggssatsningarna försvinner nästan helt. Detta faktum är inte ägnat att råda bot på de största utmaningarna vi har i samhället för tillfället, bristen på vårdpersonal och lärare. Inom vården går ungefär 22.000 personer i pension inom 10 år. Svenska riksdagsgruppens principiella ståndpunkt är att kostnadsökningarna alltid skall kompenserar till 100 procent av staten. Om inte detta sker är det i själva verket en nedskärning. Hur länge kommer kommunerna att kunna svara för social- och hälsovården med med nuvarande statsandelar, 25,6 procent? När det gäller vissa speciellt utsatta grupper, som bostadslösa, måste också staten ta ett större helhetsansvar.

Att kritisera glesbygdskommuner för att de bygger exempelvis ålderdomshem och allaktivitetsutrymmen har blivit vanligt. Enligt en del börjar livet först när människokoncentrationen uppnår en viss nivå. Svenska riksdagsgruppen delar inte den uppfattningen. Kommunerna har i flera år skjutit upp sina investeringar och någon gång måste de förverkligas, eftersom liv är lika värt överallt. För varje människa är orten där hon bor världens medelpunkt - oberoende av om den är New York, Helsingfors eller Maxmo.

Svenska riksdagsgruppen har hela tiden framfört klara tyngdpunkter i sina linjedragningar. Som ett resultat av gruppens förslag har regeringen beslutat att rusta om fartyget Seili så att östra Finska viken äntligen får ett eget oljebekämpningsfartyg. När oljetransporterna ökar i våra farvatten måste vi vara beredda på eventuella olyckor. I längden blir det nödvändigt med ett helt nytt oljebekämpningsfartyg med större kapacitet.

Vi har också konsekvent stött en höjning av biståndet. Det senaste året har tydligt visat att händelser mycket långt borta kan få följdverkninger hos oss. Genom att överallt i världen stöda mänskliga rättigheter och drägliga levnadsvillkor får vi en bättre och säkrare värld. Regeringen kom överens om en långsam höjning av biståndet. Det är första gången riktningen uppåt slås fast. Beslutet om riktning är betydelsefullt och 0.4 procent bör uppnås under nästa period.

Svenska riksdagsgruppen har presenterat flera förslag för att förbättra barn och ungdomars situation. De öronmärkta medlen till mentalvård för barn och unga har resulterat i över 300 nya projekt som gett goda erfarenheter. Gruppen anser det vara viktigt att denna hjälpform fortsätter. Det behövs nätverk och ett brett samarbete över förvaltningsgränserna. Undersökningar visar med all tydlighet att barnen fattas tillräckliga vuxenkontakter. T.ex. i Borgå har man fått mera vuxen närvaro i skolorna genom omplacering av ungdomsarbetare till skolan. Försöket har varit lyckat - och gratis. Våra skolor behöver fler dylika projekt som också kan minska skriv-, läs- och koncentrationssvårigheter bland eleverna. Svenska riksdagsgruppen har föreslagit att detta borde bli en ny öronmärkt specialsatsning.

Statliga ingrepp fråntar inte föräldrarna deras ansvar. Många har klandrat Svenska riksdagsgruppen för att den särskilda pappamånaden vi föreslagit endast täcker en bråkdel av ett barns liv. Men detta är inte skenpolitik. Både i Sverige och Norge har pappamånaden blivit en succé, tre av fyra fäder utnyttjar den. Men det är inte det som är poängen. Efter att pappamånaden infördes i Norge tredubblades på endast två år antalet män som blev en längre tid hemma med barnen! Pappamånaden är en mycket större förändring i hemmen, än bara några lediga dagar. Det är viktigt att regeringen återkommer till frågan i samband med den barnpolitiska redogörelsen.
Den lägsta moderskapspenningen på 10 euro är en nedvärdering av föräldraskapet och bör justeras. Dessa anmärkningar är ställningstaganden för en bättre familjepolitik som är en absolut nödvändighet med tanke på befolkningsutvecklingen i vårt land.

Det ekonomiska utrymmet är nästa år emellertid mindre än under de senaste åren, vilket manar till återhållsamhet. Även om Finlands konkurrenskraft är god och vi har alla förutsättningar att klara oss bra då den internationella konjunkturen håller på att svänga till det bättre skulle det vara ansvarslöst att lösa på banden. Å andra sidan finns det inte heller orsak att tvärnita. Det är inte uteslutet att statsekonomin kommer att uppvisa ett underskott redan i år, ett underskott som blir större nästa år. En utförsäljning av andelar i statsägda bolag kommer inte att inbringa sådana summor som för några år sedan. Men för att lätta på skuld- och räntebördan bör staten sälja ut delar av aktieinnehav i bolag som nu är högt värderade. Det känns inte meningsfullt att staten tvekar i denna fråga, då vi vet att samhället inom kort står inför stora utgifter och måste få ned sin skuldsättning. Prognoserna visar att finansministeriet inte heller förväntar sig en förbättring av sysselsättningen, vilket bibehåller kostnadstrycket på arbetsministeriets sida. Även om konjunkturen skulle bli bättre är det redan nu uppenbart att svängrummet inte kommer att bli särskilt stort. Det är en realitet vi måste leva med, men då kakan är begränsad är det speciellt viktigt att veta vilka tyngdpunker man vill satsa på.

I en god politik främjas sysselsättningen, som är grunden för välståndet. En självklar målsättning måste vara att höja sysselsättningsgraden, som är allt för låg i flera regioner. Detta förutsätter en mångfald åtgärder, men företagsamheten har nyckelrollen. Svenska riksdagsgruppen kommer att ta initiativ till en rad åtgärder för att främja och underlätta företagande. Vi måste våga satsa på skattepolitiska lösningar som har stor betydelse för sysselsättningen.

Svenska riksdagsgruppen har inte ändrat sina prioriteringar. Samhällets grundläggande funktioner - utbildning, vård, infrastruktur, men också miljö - är våra tyngdpunkter. Men ingen välfärd utan företagsamhet. Finland behöver hela tiden nya företag. Idag minskar rentav antalet förtagare. Företagarkarriär bör göras till ett alternativ som lockar dagens unga.

 

Gruppanförandet hölls av Håkan Nordman den 19.3.2002.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00