Pressmeddelande

Posten bör ha svensk logo

08.05.2002 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos krävde i ett brev riktat till Jukka Alho, koncernchef för Posten, att företaget tar i bruk en svensk logotyp vid sidan om den finska. Posten hade dagen innan lanserat en ny logotyp, som endast fanns på finska.

Wideroos motiverade kravet med att bristen på svensk logotyp uppfattas som ett avståndstagande från Postens sida gentemot den svenskspråkiga befolkningen. Dessutom förpliktar både språklagen och posttjänstelagen Posten att ge betjäning på landets båda nationalspråk. I andra länder med fler än ett officiellt språk har postverken symboler på åtminstone landets officiella språk. Posten i Kanada har sin logotyp på två språk, i Belgien på tre och Schweiz på fyra. Hon fortsatte att valet av logotyp handlar om företagets de facto profilering utåt även om Posten motiverar den enspråkiga symbolen med behovet av ett entydigt "brand".
-Det bör noteras att det handlar om tidens anda, eftersom tvåspråkiga benämningar inte tidigare skapat förvirring. Frågan om svensk logotyp är ingen bagatell varken nationellt eller i ett internationellt sammanhang.

Den 18.2 lovade kommunikationsminister Kimmo Sasi att Posten bör införa en svensk logotyp. Postens ledning har dock, trots ministerns uttryckliga önskan, vägrat införa den svenska logotypen. Svenska riksdagsgruppen fortsätter följa upp ärendet.

8.3.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.

30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00