Svenska riksdagsgruppen vill stöda de unga och miljön med sina 30 budgetmotioner.

04.10.2002 kl. 00:00
Sfp fick i budgetförhandlingarna igenom anslag för sanering av mögeldrabbade skolor och daghemsbyggnader. Margareta Pietikäinen vill höja anslaget så att åtgärderna kunde sättas in omedelbart när skadorna uppdagas.

Pietikäinen vill också få medel för en barnombudsman som skall ansvara för barnskyddet i Finland.
Pietikäinen vill slutligen råda bot på lärarbristen i Nyland genom att efterlysa höjda anslag för Åbo Akademis utvidgade lärarutbildning åren 2003-1005.

Pehr Löv har inlämnat en motion där han föreslår att barnbidraget indexhöjs. Barnbidragets värde har p.g.a. sänkningen och inflationen sjunkit med 11% på 10 år, poängterar Löv. I sin andra motion äskar Löv om pengar för att trygga veteranernas möjlighet till rehabilitering vartannat år.

Flera miljöprojekt kräver ökad finansiering

Ola Rosendahl vill ha finansiering för sanering av Sävträsket, Hopomträsket och Lappträsket. Dessa sjöar lider stort pga. övergödningen. Han vill också få ökat anslag för grundvattenutredningar och för att kunna effektivera skyddet av grundvattenområden i Nyland. Rosendahl vill också öka lantbrukarnas rätt till avbytarservice med en dag.

Håkan Nordman vill få finansiering för en sälforskare på Kvarkens fiskeriforskningsinstitut för att bidra med fakta i anslutning till avskjutningen av sälbeståndet. Han vill också få anslag för att historiskt värdefulla byggnader i Kristinestad skall kunna repareras.

Som ordförande för Österbottens samtliga riksdagsledamöter har Nordman inlämnat en motion gällande byggandet av en väder-radarstation till Kauhava.

Sfp äskar för höjda väganslag

Persontågtrafiken mellan Karis och Hangö är hotad. Margareta Pietikäinen föreslår därför att 1,7 miljoner euro sätts till budgeten för att trygga tågtrafiken. Pietikäinen är dessutom första undertecknare på en motion som efterlyser medel för planering för utbyggnaden av stadsbane-avsnittet Alberga-Esbo.

Ola Rosendahl vill av säkerhetsskäl ha ett extra vägavsnitt till oljeraffinaderiet i Sköldvik samt ge ökade fullmakter för att kunna färdigställa byggandet av riksväg 6 mellan Forsby och Kouvola. Rosendahl vill ha höjt anslag för underhållet av totalt 20 vägsträckor i östra Nyland samt inleda vägförbättringen på E 18 på sträckan Lovisa-Kotka.

Nils-Anders Granvik föreslår i tre budgetmotioner ökade väganslag för sträckorna Lassfolk-Markby, Finnabba-Åvist samt för sträckan mellan riksväg 13 och Terjärv centrum.

Christina Gestrin äskar för ökat anslag för byggandet av Karis västra omfartsväg samt ökat väganslag så att stamväg 51 (H:fors-Hangö) kunde belysas på vissa strategiska sträckor.

Löv föreslår ytterligare mer vägpengar för väghållningen i anslutning till nyetableringar av företag.

Håkan Nordman och de österbottniska riksdagsmännen äskar för anslag för att bygga en omfartsväg norr om Seinäjoki (Riksväg 18) samt för en omfartsväg runt Smedsby (E8). Nordman är också första undertecknare på motionerna som efterlyser medel för utbyggnaden av Seinäjoki flygstation, för byggandet av en ny väg till Karleby hamn samt för planeringen av elektrifieringen av järnvägsavsnittet Vasa-Seinäjoki.

Klaus Bremer föreslår att de nio milj. euro som finns reserverade för vägbygget till Nordsjö hamn stryks och fördelas till social- och hälsovården istället. Han motiverar detta med att väg- och hamnbygget på inga villkor kan inledas enligt tidtabellen pga.de besvär och klagan som inlämnats.

Pressmeddelande 4.10.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30