Pressmeddelande

Svenska riksdagsgruppen efterlyser flera lärare

09.10.2002 kl. 00:00

En närmare granskning av PISA-undersökningen, som jämför inlärningsresultat hos 15-åringar i OECD-länder visar att jämlikheten är långt ifrån är uppnådd i vårt land. Oacceptabla skillnader mellan regioner och skolor förekommer.

- Svenska riksdagsgruppen vill i detta sammanhang peka på en faktor, som bland många andra, leder till bristande jämlikhet mellan skolorna; Bristen på behöriga lärare är på många håll akut. Enligt utredningen “OPEPRO” borde 7650 nya klasslärare utbildas fram till 2010.
Dessutom behövs ett stort antal speciallärare och ämneslärare bl.a. i engelska, matematik, svenska som andra inhemska språk, gymnastik, biologi och datateknik, sade Margareta Pietikäinen i Svenska riksdagsgruppens anförande.

- I de svenskspråkiga skolorna är bristen på behöriga lärare dubbelt så stor som i de finskspråkiga skolorna och i Nyland saknar var fjärde klasslärare i de svenska skolorna behörighet.
Utbildningsministeriets utvidgningsprogram, som har som mål att utbilda drygt 3000 extra lärare under åren 2001-2003 är inte tillräckligt. Det behövs ett mera långsiktigt program och framförallt tillräckliga ekonomiska satsningar för att garantera en utvidgad lärarutbildning på finska och svenska i många år framåt, summerade Pietikäinen.

- Det är viktigt att det i skolsamhället finns många vuxna, som kan träda till där det behövs. Det behövs studiehandledare, skolhälsovårdare, psykologer och skolgångsbiträden. Studiehandledningens betydelse är stor och målsättningen i gymnasier och yrkesutbildningen bör vara en studiehandledare per 250 elever, sade Pietikäinen.

Pietikäinen berörde också romernas situation.
- Enligt Utbildningsstyrelsens uppgifter avbryter ca 15% av barnen grundskolan i förtid. 15% av barnen på lågstadiet och 30% av högstadieeleverna får specialundervisning på deltid. 30% är helt överförda till specialundervisning, av dessa får 60% anpassad specialundervisning. Endast 15% av barnen får undervisning i sitt hemspråk, trots att de enlig lagen har rätt till det, upplyste Pietikäinen.

En av hörnstenarna i utbildningslagarna är utvärderingen. Utvärdering bör ske på alla nivåer: i skolorna, i kommunernas beslutande organ, nationellt och internationellt.

- Svenska riksdagsgruppen förutsätter att speciell uppmärksamhet ägnas åt placeringen av den nationella utvärderingsenheten. Vi anser att utvärderingsenheten helst borde vara en autonom enhet i nära anslutning till Utbildningsstyrelsen. Om placeringsorten blir Jyväskylä, som föreslås i lagpropositionen, bör speciella garantier ges för att utvärderingen av den svenska utbildningen skall ges tillräckliga resurser för att möjliggöra ett fruktbart samarbete med bl.a. Åbo Akademi, efterlyste Margareta Pietikäinen i sitt tal.

Margareta Pietikäinens gruppanförande om statsrådets redogörelse till riksdagen om vilka verkningar de nya skollagarna haft och om
hur de i lagarna uppställda målen nåtts, 9.10.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00