Aktualitetsdebatt om EU

13.11.2002 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppen har flera gånger efterlyst ett bättre beslutsfattande i EU. Den nationella behandlingen av EU-ärenden är för snabb och för skyddad för insyn för att vi skall kunna tala om en faktisk parlamentarisk kontroll. Att Finlands behandling av EU-ärenden framförs som exemplarisk är smickrande, men den kunde vara bättre även hos oss. Bland annat bör EU-ärenden debatteras oftare i plenisalen. Delaktigheten i EU-ärenden vilar ensidigt på Stora utskottets medlemmar, vilket begränsar kontakten till medborgarna, sade Håkan Nordman som höll gruppanförandet.

Tillsättandet av framtidskonventet var nödvändigt för att få till stånd en mera innovativ diskussion. De klassiska regeringskonferenserna fungerade inte. Svenska riksdagsgruppen har höga förväntningar på arbetet eftersom det första konventet, där EU:s människorättsstadga fick sin form, var både till resultat och arbetsform en succé.


Framtidskonventet har i stort sett uppfyllt förväntningarna. Vid partidagen 2001 uttalade Svenska folkpartiet som första parti i Finland krav på att EU får en egen grundlag. Detta ser nu ut att kunna förverkligas. I kritiken som framförts mot konventet har det för mesta glömts bort att det handlar om förslag, inte om beslut i det här skedet. Efter att konventet slutfört sitt arbete skall nämligen de nationella regeringarna ta över processen. Svenska riksdagsgruppen har konsekvent hävdat att konventet skall ha en fristående ställning i förhållande till regeringarna. Detta bör gälla till slutet .

Att konventet ser ut att gå in för att EU skall bli en juridisk person är glädjande. Det innebär att unionen kan ansluta sig till Europarådets människorättskonvention, FN-konventioner, etc. På det sättet kunde t.ex. många europeiska minoriteters status förbättras. Det är också bra för unionens egen trovärdighet att det skulle finnas en mekanism för hur ett land kan utträda ur unionen.

Konventet presenterar också en modell för hur de nationella parlamentens roll kunde stärkas. Genom att informera de nationella och regionala parlamenten om kommissionens lagförslag i ett tidigare skede vill man ge parlamenten mer handlingsutrymme i den nationella behandlingen. Svenska riksdagsgruppen stöder idén, samtidigt som vi varnar för nya arbetssätt, som ger fullmakter utan demokratisk täckning.

 

Unionen står utan tvivel inför stora utmaningar den dagen då EU har 27 medlemsländer. Arbetet kan omöjligt fortsätta i samma form som idag . Lösningen är inte att upprätta nya institutioner och maktorgan, så som en ny stor folkkongress.

Förslaget att införa en presidentpost för ministerrådet förtjänar dock en mera nyanserad analys än vad som förekommit i den offentliga diskussionen. Den grundläggande frågan är: Kan systemet med roterande ordförandeskap på halvårsbasis fortsätta som förut med 27 medlemsländer? Svaret är nej. Ordförandeskapet kunde skötas av en person eller ett roterande presidium. Det är detta organs, eller denna persons befogenheter och hur valet skall ske, som bör vara det centrala i diskussionen. Det är viktigt att uppgifterna tas över av en person eller ett organ med begränsade befogenheter och som inte blir en konkurrent till kommissionens ordförande. Jag vill dock upprepa Svenska riksdagsgruppens ståndpunkt om att det viktigaste nu är att förenkla de nuvarande strukturerna - inte att hitta på nya.

I det här skedet måste de mindre EU-länderna stå på sig gentemot de stora länderna och bilda en gemensam , stark och konstruktiv front. Statsminister Paavo Lipponen har redan prövat isen hos flera regeringschefer i detta ärende, och vi uppmanar statsminister Lipponen att ta initiativet och samla de mindre länderna till försvar av deras jämlika ställning. Vi tror han har förutsättningar att lyckas med detta.

Konventet har tyvärr i rätt liten grad gått in på det viktigaste som finns i uppdraget. Inom Svenska riksdagsgruppen hoppades vi på en klarare kompetensfördelning mellan unionen och medlemsländerna. Subsidaritetsprincipen om att besluten skall fattas så lokalt som möjligt, måste prioriteras och preciseras. Användningen av artikel 308, som ger ett enhälligt ministerråd möjlighet att utvidga verksamheten, bör begränsas genom att tillämpningsvillkoren preciseras i grundstadgan. I det fortsatta arbetet bör kompetensfördelningen ha en framstående position, eftersom det är nödvändigt för att göra unionen begripligare för invånarna och vinna tillräcklig legitimitet. Övervakningen av tillämpningen bör framför allt förstärkas genom förhandskontroll i olika former.

Jag vill framför allt betona att det allra viktigaste är att utvidgningen blir av. Det är ett historiskt ögonblick för Europa. Som beslutsfattare har vi inte råd att slarva bort denna möjlighet att bygga ett gemensamt Europa. Det förutsätter både vishet och ledarskap.

Håkan Nordman höll gruppanförandet 13.11.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30