Aktualitetsdebatt om EU

13.11.2002 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppen har flera gånger efterlyst ett bättre beslutsfattande i EU. Den nationella behandlingen av EU-ärenden är för snabb och för skyddad för insyn för att vi skall kunna tala om en faktisk parlamentarisk kontroll. Att Finlands behandling av EU-ärenden framförs som exemplarisk är smickrande, men den kunde vara bättre även hos oss. Bland annat bör EU-ärenden debatteras oftare i plenisalen. Delaktigheten i EU-ärenden vilar ensidigt på Stora utskottets medlemmar, vilket begränsar kontakten till medborgarna, sade Håkan Nordman som höll gruppanförandet.

Tillsättandet av framtidskonventet var nödvändigt för att få till stånd en mera innovativ diskussion. De klassiska regeringskonferenserna fungerade inte. Svenska riksdagsgruppen har höga förväntningar på arbetet eftersom det första konventet, där EU:s människorättsstadga fick sin form, var både till resultat och arbetsform en succé.


Framtidskonventet har i stort sett uppfyllt förväntningarna. Vid partidagen 2001 uttalade Svenska folkpartiet som första parti i Finland krav på att EU får en egen grundlag. Detta ser nu ut att kunna förverkligas. I kritiken som framförts mot konventet har det för mesta glömts bort att det handlar om förslag, inte om beslut i det här skedet. Efter att konventet slutfört sitt arbete skall nämligen de nationella regeringarna ta över processen. Svenska riksdagsgruppen har konsekvent hävdat att konventet skall ha en fristående ställning i förhållande till regeringarna. Detta bör gälla till slutet .

Att konventet ser ut att gå in för att EU skall bli en juridisk person är glädjande. Det innebär att unionen kan ansluta sig till Europarådets människorättskonvention, FN-konventioner, etc. På det sättet kunde t.ex. många europeiska minoriteters status förbättras. Det är också bra för unionens egen trovärdighet att det skulle finnas en mekanism för hur ett land kan utträda ur unionen.

Konventet presenterar också en modell för hur de nationella parlamentens roll kunde stärkas. Genom att informera de nationella och regionala parlamenten om kommissionens lagförslag i ett tidigare skede vill man ge parlamenten mer handlingsutrymme i den nationella behandlingen. Svenska riksdagsgruppen stöder idén, samtidigt som vi varnar för nya arbetssätt, som ger fullmakter utan demokratisk täckning.

 

Unionen står utan tvivel inför stora utmaningar den dagen då EU har 27 medlemsländer. Arbetet kan omöjligt fortsätta i samma form som idag . Lösningen är inte att upprätta nya institutioner och maktorgan, så som en ny stor folkkongress.

Förslaget att införa en presidentpost för ministerrådet förtjänar dock en mera nyanserad analys än vad som förekommit i den offentliga diskussionen. Den grundläggande frågan är: Kan systemet med roterande ordförandeskap på halvårsbasis fortsätta som förut med 27 medlemsländer? Svaret är nej. Ordförandeskapet kunde skötas av en person eller ett roterande presidium. Det är detta organs, eller denna persons befogenheter och hur valet skall ske, som bör vara det centrala i diskussionen. Det är viktigt att uppgifterna tas över av en person eller ett organ med begränsade befogenheter och som inte blir en konkurrent till kommissionens ordförande. Jag vill dock upprepa Svenska riksdagsgruppens ståndpunkt om att det viktigaste nu är att förenkla de nuvarande strukturerna - inte att hitta på nya.

I det här skedet måste de mindre EU-länderna stå på sig gentemot de stora länderna och bilda en gemensam , stark och konstruktiv front. Statsminister Paavo Lipponen har redan prövat isen hos flera regeringschefer i detta ärende, och vi uppmanar statsminister Lipponen att ta initiativet och samla de mindre länderna till försvar av deras jämlika ställning. Vi tror han har förutsättningar att lyckas med detta.

Konventet har tyvärr i rätt liten grad gått in på det viktigaste som finns i uppdraget. Inom Svenska riksdagsgruppen hoppades vi på en klarare kompetensfördelning mellan unionen och medlemsländerna. Subsidaritetsprincipen om att besluten skall fattas så lokalt som möjligt, måste prioriteras och preciseras. Användningen av artikel 308, som ger ett enhälligt ministerråd möjlighet att utvidga verksamheten, bör begränsas genom att tillämpningsvillkoren preciseras i grundstadgan. I det fortsatta arbetet bör kompetensfördelningen ha en framstående position, eftersom det är nödvändigt för att göra unionen begripligare för invånarna och vinna tillräcklig legitimitet. Övervakningen av tillämpningen bör framför allt förstärkas genom förhandskontroll i olika former.

Jag vill framför allt betona att det allra viktigaste är att utvidgningen blir av. Det är ett historiskt ögonblick för Europa. Som beslutsfattare har vi inte råd att slarva bort denna möjlighet att bygga ett gemensamt Europa. Det förutsätter både vishet och ledarskap.

Håkan Nordman höll gruppanförandet 13.11.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15