Den nya grundlagens funktionsduglighet

07.01.2003 kl. 00:00

 

"I den första akten gällande presidentens maktbefogenheter vägleddes alla riksdagsgrupper av föreställningen om den egna presidentkandidatens person. Nu väntar akt två när den första regeringen skall förlösas enligt föreskrifterna i den nya grundlagen. Hur skall manuset utfalla nu på la Grande Premiere? Svenska riksdagsgruppen har fortfarande endel betänkligheter", sade Gunnar Jansson i gruppanförandet

(GRUNDLAGEN - LAGARNAS LAG)
All offentlig makt utgår från folket. Den makten skall utövas under lagarna. Grundlagen innehåller de höga ideal och ädla principer som skall materialiseras i den organiska lagstiftningen i folkets namn för folkets bästa. Offentlig maktutövning är inte längre en monopolverksamhet, som är förbehållen staten. Den nya grundlagen medger överföring av offentlig maktutövning även på privaträttsliga aktörer på ett sätt som utsätter staten och de övriga offentligt rättsliga maktutövarna - landskapet Åland, kommunerna, kyrkosamfunden och Folkpensionsanstalten - för konkurrens. Samtidigt som grundlagen medger en begränsad överföring av offentlig makt, ställer grundlagen också krav på dem som utövar den.

Respekten för de grundläggande rättigheterna samt förmåga att trygga god förvaltning är avgörande kriterier för all offentlig maktutövning både inom den offentliga och den enskilda sfären som handhar gemensamma angelägenheter. Rättsstatsprincipen kräver detta och i en rättsstat skall all offentlig makt utövas under lagarna - i sista hand grundlagen.

(GRUNDLAGSREFORMEN)

Vår grundlagstradition är stark. Den vilar på den romersk-germanska traditionen om beskriven lag och har en stark förankring bland folket. Den styrkan tilltog sannolikt när de gamla svenska grundlagarna förblev i kraft i Finland under ryska tiden 1808-1917 t.o.m. efter det att de upphävts i Sverige.

Den nya grundlagen kombinerar i en lag både grunderna för samhällsordningen samt styrelseskicket och de universella mänskliga fri- och rättigheterna. Eftersom fri- och rättigheterna togs in i grundlagen/regeringsformen redan 1995, var det naturligt att processen, som ledde till grundlag 2000, koncentrerades på styrelseskicket och på sådan grundlagsteknik som påkallades av att fyra tidigare grundlagar skulle bli en ny, modern och sammanhållen författning med en rimlig förmåga att tåla både nationella och internationella påfrestningar utan att ändra på de fundamentala grundvalarna för samhällsordningen.

Resultatet blev hyggligt; sådant som kan ingå i vanlig lag skall inte belasta grundlagen, varje paragraf skall innehålla högst tre moment, hänvisningar får förekomma bakåt i grundlagen men aldrig framåt och inte heller till instrument utanför riksdagens kontroll. Grundlagens struktur blev de facto så lyckad, att den fungerade som förebild när stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU skrevs av det dåvarande konventet 2000.

(PRESIDENTEN OCH STATSRÅDET)

Grundlagen skrevs, debatterades och godkändes i vetskapen om att Finland med stor sannolikhet får en ny innehavare av presidentämbetet samma dag som grundlagen träder i kraft. På så sätt blev grundlagsfrågorna utblandade med dagspolitik. I ljuset av detta förhållande kan man säga att det var en lyckad åtgärd att klara av de mänskliga fri- och rättigheterna som en separat reform i god tid innan nationens styrelseskick togs till behandling.

I den första akten gällande presidentens maktbefogenheter vägleddes alla riksdagsgrupper av föreställningen om den egna presidentkandidatens person. Nu väntar akt två när den första regeringen skall förlösas enligt föreskrifterna i den nya grundlagen. Hur skall manuset utfalla nu på la Grande Premiere? Svenska riksdagsgruppen har fortfarande endel betänkligheter.

Vad som sker i landet fram till nio-tiden på söndagkvällen den 16 mars kan envar föreställa sig. Vad som sker efter klockan 21 den kvällen vet ännu ingen. Grundlagens § 61 fick sin utformning under riksdagsbehandlingen och den anger att "riksdagen väljer statsministern, som republikens president därefter utnämner till uppdraget". Vidare anger lagrummet: innan statsministern väljs förhandlar riksdagsgrupperna om regeringsprogrammet och statsrådets sammansättning.

Regeringsbildningen har alltså fått en stark parlamentarisk profil. Presidentens roll är i det närmaste ceremoniell. I den politiska debatten vid tiden för grundlagens tillkomst uttalade sig Svenska riksdagsgruppen med flere för att vi borde vara trogna vår grundlagstradition genom att bevara presidenten som en maktreserv vid regeringsblidningen och också skriva in detta i grundlagen och inte endast i motiveringen till paragrafen.

 

 

En av folket direkt vald president har en politisk styrka, som utgår från folket på samma sätt all annan offentlig maktutövning. För att bli vald till republikens president bör personen ha sådana kvalifikationer i vilka ingår en väl utvecklad viljestyrka. En regeringsbildning är mera en politisk process än en juridisk handling. Därför anser Svenska riksdagsgruppen fortfarande att en maktreserv likt presidentens är bra att ha. Regeringsbildningen efter den 16 mars ställer nästan "presidentiella" förväntningar och krav på statsministerkandidaten/-kandidaterna. Eftersom den kvällen inte lämpar sig för procedurfrågor, är det angeläget att partierna och deras kandidater i offentligheten diskuterar regeringsbildningen i god tid före valet.

Talman! (MAKTUTÖVNINGEN)

Respekten för maktfördelningsprincipen genomsyrar grundlagen. En maktförskjutning till förmån för riksdagen har skett med avsikt att stärka riksdagens ställning och därmed engagera väljarna och höja den folkliga politiska medvetenheten och valdeltagandet. Det politiska umgänget mellan riksdagen och statsrådet har moderniserats och fått nya kanaler. Riksrevisionen har underställts riksdagen. Domstolarna får pröva lagars grundlagsenlighet. Övriga juridiska kontrollmekanismer har förfinats.

Riksdagens egna arbetsformer har reformerats; lagförslag undergår två plenarbehandlingar, detaljbehandlingen av lagförslag har förenklats på ett sätt som vi dagligen märker av och som effektiverar arbetet i plenum - en reform som jag personligen initierade och känner tillfredsställelse med. Lagstiftningen om statsrådets sammansättning och arbetsformer skall reformeras och helst under denna riksdag.

De sammanlags 70 lagförbehåll skall materialiseras samtidigt som vi med alla medel måste bort från undantagslagarna ty de står ju i strid med grundlagen.

Svenska riksdagsgruppen, som konstaterar att arbetsuppgifterna kommer att räcka till för kommande riksdagar och regeringar, instämmer i slutsatserna i statsministerna upplysning att resultatet av grundlagsreformen kunde ha blivit sämre.

Gunnar Jansson höll gruppaförandet 7.1.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30