I Svenska riksdagsgruppens svar till sonderare Jäätteenmäki den första april sade vi att den nya regeringen genom målmedvetna åtgärder i tid måste motverka avmattningen och eftersträva att tillväxten blir tillräckligt stark. Endast på det sättet kan vi skapa ett större ekonomiskt rörelseutrymme, bevara välfärdssamhället och förbereda oss för en allt äldre befolkning.
Finlands offentliga ekonomi är stabil. Nu behövs beredskap för stimulerande åtgärder för att öka tillväxten under den kommande fyraårsperioden. Detta kan innebära att staten blir tvungen att acceptera ett tillfälligt underskott i statsfinanserna i början av valperioden. Målsättningen bör vara att få ekonomin i balans i slutet av valperioden.

SYSSELSÄTTNING, FÖRETAGSAMHET OCH SKATTER

Regeringens första och viktigaste utmaning är att sänka arbetslösheten och höja sysselsättningsgraden.
En höjning av sysselsättningsgraden förutsätter både kvalitativa satsningar - och måttliga skattesänkningar. Dessa två ingredienser ingår i det nya regeringsprogrammet.

Enligt vår bedömning behövs det en stark signal om att regeringen har för avsikt att stimulera hemmamarknaden. Svenska riksdagsgruppen utgår nu ifrån att regeringen riktar de planerade skattesänkningarna till de mest konsumtionsbenägna grupperna redan i år, och att utredningen om att sänka arbetsgivaravgifterna blir klar snarast möjligt för att sedan kunna omsättas i praktiken under år 2004.

De kvalitativa satsningarna på sysselsättningen realiseras främst genom det politiska sysselsättningsprogrammet. Programmets tyngdpunkt kommer att ligga på att lösa den strukturella arbetslösheten. Det andra politikprogrammet är ett företagarprogram. Programmet innehåller många efterlängtade element som skall stöda och uppmuntra till företagsamhet. Det skall bli enklare att grunda bolag, kvinnoföretagsamheten skall stödas, småföretagen skall få egen lagstiftning, generationsväxlingarna skall bli enklare att genomföra, företagarnas sociala trygghet skall förbättras, mer service skall fås från en enda lucka, antalet redovisningar blir färre, o.s.v.
Det är skäl att påpeka att programmen har uppkommit i samröre med representanter från både löntagarorganisationerna och Finlands Företagare.

Svenska riksdagsgruppen har motsatt sig dubbelbeskattning av dividender eller andra åtgärder som försvårar företagandet. Den totala inkomstskattebördan för andra företag och deras aktieägare bör inte heller skärpas. I regeringsprogrammet slår man fast att inte skärpa beskattningen av små- och medelstora företag.
Också skrivningen om en förändring av beskattningskalorna för fastighetsskatten kan vi acceptera, eftersom man slår fast att skattebasen inte utvidgas.

SERVICE, STÖD OCH SPRÅK

Svenska riksdagsgruppen prioriterar satsningar på samhällsservicen framom inkomstöverföringar. Den principen är mer rättvis - både regionalt och socialt.

Genom satsningar på social- och hälsovården går det att rikta hjälpen där den behövs mest. Tryggandet av det nationella hälsovårdsprogrammets finansiering var topprioriterat för Svenska riksdagsgruppen. Lika viktig, inte minst med tanke på den åldrande befolkningen, är att det nationella utvecklingsprogrammet för det sociala området är med i regeringsprogrammet. Regeringen har beslutat att öka kommunernas resurser i form av ökade statsandelar för social- och hälsovården.

I regeringsprogrammet är barnet ställt i fokus. Barnskyddslagen skall ses över och förhållanden för fosterfamiljer skall förbättras. Regeringen förnyar dagvårdslagen och sätter ett tak för hur stora dagisgrupperna får vara. Detta är särskilt viktigt för att barn med särbehov skall uppmärksammas i tid.
Också de traditionella rådgivningarna skall bli bättre på att ge unga familjer stöd och på att ingripa i ett så tidigt skede som möjligt. Vår nationella stolthet, mödra- och barnrådgivningarnas roll, skall igen lyftas upp för att möta dagens behov i familjerna. Det är också dags att vi beslutsfattare tar ansvar för att skydda barnen mot det väldiga våldsflödet som alla barn kommer i kontakt med. Därför är vi glada över att regeringen gått in för att uppgöra ett åtgärdsprogram för att minska våldsunderhållningen i barnens liv.

Det skall bli enklare att kombinera arbetsliv med familjeliv. En ny lag om lagstadgad rätt till morgon- och eftermiddagsvård för 1:a- och 2:a klassister skall ges till riksdagen. Möjligheten till partiell vårdledighet utökas till att gälla 1:a- och 2:a klassisters föräldrar. Allt detta är viktigt för att möjliggöra för småbarnsföräldrar att delta u arbetslivet utan att barnen tar skada av det.

Inför riksdagsvalet hade Svenska folkpartiet en klar prioriteringslista över vilka inkomstöverföringar som kunde höjas ifall utrymme fanns. De förhöjningar regeringen gått in för följer vår princip, dvs de grupper som har det sämst ställt skall komma först.

Vi ansåg att det nödvändigt att fokusera på dem som har det svårast ekonomiskt och därför beslöt regeringen att de lägsta pensionerna samt ensamförsörjarnas barnbidrag bör höjas. Dessa satsningar finns nu med i regeringsprogrammet. Regeringen vill också förbättra servicen för de äldre, bl.a. genom att öka personalen inom åldringsvården och genom att förbättra anhörigvårdarnas ställning.

Svenska riksdagsgruppens krav på en god service på landets båda språk beaktas i regeringsprogrammet. Om förändringar i förvaltningen görs, skall hänsyn tas till de språkliga aspekterna.
För att Finland skall kunna få bästa möjliga utdelning på sitt nationella språkkapital är det viktigt att den nya språklagen följs upp på ett systematiskt och täckande sätt.
För detta krävs vissa tilläggsresurser till de olika förvaltningsgrenarna, speciellt justitieministeriet som skall leda verkställigheten och uppföljningen av språklagen. Regeringen bör också tillsätta en delegation för språkfrågor att bistå bl.a. justitieministeriet och utrikesministeriet.

UTBILDNINGSSEKTORN

För att kunna bevara Finlands internationella konkurrenskraft behövs ett starkt kunnande. Universiteten och forskningen får nu ett tillägg i sin finansiering med fokus på teknologi och innovationssatsningar. Universitetsutbildningen skall i sin helhet effektiveras bl.a. genom bättre studiehandledning.

Men det räcker inte bara med att satsa på forskarutbildningen. Basen måste också vara i skick. Därför vill regeringen genomföra många kvalitativa och ekonomiska förbättringar i grundskoleutbildningen. Skolmiljön skall vara trygg och utslagning skall motverkas i tid. Också invandrarbarnens situation inom skolan skall följas upp. Förskoleverksamheten skall analyseras och rätten till skjutsar till och från förskolan skall skrivas in i lag.

Studiehandledningen inom alla av utbildningens faser skall effektiveras. Yrkesutbildningen skall göras till ett attraktivt alternativ för dem som lämnar grundskolan. Utan en yrkesutbildad arbetskraft stannar välfärds-Finland.

En av de stora frågorna i vissa delar av Svenskfinland är den stora bristen på utbildade grundskolelärare. Bristen håller i och för sig på att bli ett stort problem i hela Finland. Regeringen kommer att öka studieplatserna inom lärarutbildningen och lärarnas möjlighet till fortbildning skall främjas.

Vetenskaps- och kultursektorns finansiering skall tryggas genom att lagen om användning av avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel tas i bruk år 2004. Regeringen vill därmed förhindra att en liknande situation uppstår som vid budgetbehandlingen ifjol, då kultursektorn riskerade bli ofinansierad.

FÖRVALTNINGEN OCH REGIONERNA

Samtidigt som regeringen vill stimulera sysselsättningen skall de regionala skillnaderna tas i beaktande. Vi vill underlätta möjligheterna för människor att bo kvar i sina hemtrakter och på det sättet stävja flyttningsrörelsen. Detta förutsätter att det finns arbetsplatser i regionerna. Regeringen kommer att föra en regional politik, som bygger på regionalt kunnande och lokala initiativ. Många beslut om att stöda utbildningssektorn har också en stark regionalpolitisk funktion. Genom att möjliggöra ett fortsatt familjebruk och idkande av primärnäringar bevaras också regionernas livskraft. Yrkesfiskets framtid skall tryggas och skärgårdens särförhållanden beaktas. Regeringen kommer aktivt påverka utformningen av EU:s lantbruksreform och sträva efter ett resultat som säkrar jordbrukets framtid i Finland. Regeringen skall i förhandlingar med EU, verka för att bevara rätten att utbetala nationellt stöd i södra Finland också efter år 2003.

Att bevara finsk sjöfart under finsk flagg är ett viktigt sysselsättnings- och näringspolitiskt mål. Programmet skapar ett gott underlag för att uppnå det syftet.

Det är inte bara de avbefolkande kommunerna som lider i dagens Finland, också inflyttningskommunerna har problem att få ekonomin och kraven på tillräckliga och kvalitativa tjänster för invånarna att gå ihop. Förändringar i statsandelssystemet och i samfundsbeskattningen får inte försvaga de stora städerna, utan städernas särproblem skall beaktas. Höjningen av hemvårdsstödet, de lägsta pensionerna och ensamförsörjartillägget kommer klart att minska på städernas utgifter för utkomststödet. T.ex. i Helsingfors kostar utkomststödet idag 2 skatteören. Efter statsandelsjusteringen år 2005 kommer man därför att beakta nya faktorer så som typiska stadsproblem vid uträkningen av statsandelarna.

Svenska riksdagsgruppen vill stöda frivilligt samarbete både mellan kommuner och regionala organ gällande service och administration. Vi vill inte se att nya påtvingade mammutorganisationer skapas där den lokala självbestämmanderätten förbises. Detta gäller även huvudstadsregionen.
Regioncentrumprogrammet skall utvärderas och utvidgas. Detta kan ge en möjlighet för t.ex. Västnyland att ingå i projektet.

Svenska Riksdagsgruppen ser ett stort värde i att skrivningarna om Ålands självstyrelse nu likställs med den statliga förvaltningen i landet. Det ger en god grund för en fortsatt utveckling av självstyrelsesystemet i gott samarbete med Åland.

MILJÖ

Svenska riksdagsgruppen är nöjd med skrivningarna om miljö- och naturvården. Ett av våra viktigaste krav förverkligas redan nu i början av regeringsperioden, då regeringen inom kort besluter om att beställa ett oljebekämpningsfartyg som lämpar sig för vintertid. Vi är också nöjda över att regeringen kommer att utreda möjligheten att grunda ett oljebekämpningskunskapscentrum. En lämplig placeringsort kunde vara Borgå, där en stor kunskapsreserv om oljebekämpning redan nu finns.

Regeringen förbinder sig att fortsätta genomförandet av Östersjöprogrammet. De viktigaste åtgärderna är att motverka övergödningen av havet. Genom satsningar på jordbruket, tätorter och på Finlands närområden kan en förbättring fås till stånd. Regeringen uttrycker också ett stöd för utvecklingen och ibruktagandet av miljövänligare fiskodlingsteknik.

Klimatpolitiken kommer fortsättningsvis att stå högt på regeringens agenda. Internationellt kommer Finland att medverka till att Kyotoprotokollet träder i kraft och att processen går vidare. Satsningarna på förnybara energikällor och energisparande är för Finlands del viktiga åtgärder i denna strävan. Regeringen uttrycker också en vilja att befrämja miljökunnandet och utvecklandet av miljöteknologin.

Ett viktigt mål för regeringen är att uppgöra ett program för ekologiskt bärkraftig produktion och konsumtion. Detta program är en del av de åtaganden som Finland förbundit sig till för under miljö- och utvecklingskonferensen i Johannesburg. Målsättningen är att förbättra effektivitet för att minska energiförbrukningen i produktions- och konsumtionsprocesser och att bryta en trend där ekonomisk tillväxt leder till ökad förbrukning av icke förnybara naturresurser. Detta program kommer att beröra flera sektorer.

Regeringen förbinder sig också att fortsätta verkställa de gamla naturvårdsprogrammen genom att ersätta markägare för förluster. Skogsskyddet i södra Finland skall förbättras genom att genomföra det skogsskyddsprogram som en arbetsgrupp uppgjorde under senaste regeringsperiod, Metsoprogrammet.

Svenska riksdagsgruppen vill också i detta sammanhang betona vårt stöd till en inhemsk livsmedelsproduktion som bygger på familjelantbruk. Livsmedelssäkerheten bör fortsättningsvis få hög prioritet, och ett högklassigt konsumentskydd bör bevaras och befrämjas.

Vi vill också understryka vikten av att markplanering skall beakta bevarandet av landskapsmässigt och kulturhistoriskt värdefulla miljöer och att planläggningen också i städer på många sätt bör förbättras så att miljöskador och miljöhälsoaspekter kan förbättras.

Svenska riksdagsgruppen anser att detta regeringsprogram utgör en bra bas för en handlingskraftig regering. Vi stöder en enkel övergång till dagordningen.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 23.4.2003