Gruppanförande om den nya regeringens program

25.06.2003 kl. 00:00

Den uppkomna regeringskrisen har fått en lösning då regeringen nu fortsätter utgående från samma regeringsprogram. Svenska riksdagsgruppen kan inte annat än beklaga det som hänt, och som ledde till att förtroendet för statsminister Jäättenmäki inte längre fanns. Nu är det viktigt att regeringen under statsminister Vanhanens ledning på allvar, och med ny gnista kommer igång med arbetet. Under de närmaste åren står vi inför stora utmaningar både i den nationella och internationella politiken. Regeringens största utmaning är att sänka arbetslösheten, förbättra sysselsättningsnivån och bevara en stark ekonomisk grund som gör det möjligt för oss att upprätthålla vårt välfärdssamhälle. EU:s utvidgning och förhandlingarna om EU:s grundfördrag kommer att innebära att regeringen måste uppbringa en stor aktivitet i internationell politik. Allra närmast står EU:s jordbruksreform som nu är mitt inne i ett kritiskt skede.
Talman!

Redan från början slog regeringskoalitionen fast att den största – och första – utmaningen för regeringen är att aktivt bekämpa en hotande avmattning i ekonomin med stimulerande politik och på det sättet bekämpa arbetslösheten och förbättra sysselsättningsgraden. Eftersom världsekonomin inte just nu sätter fart på den finländska ekonomin bör den inhemska efterfrågan hållas stark.

Regeringen presenterade i slutet av maj en rambudget som innehöll dessa element. Sysselsättningsgraden skall förbättras genom omfattande arbetskraftspolitiska åtgärder för att råda bot på både ungdomsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten. Här kommer också det företagarpolitiska programmet att spela en stor roll..


Den inhemska efterfrågan stimuleras genom skattesänkningar i alla inkomstgrupper. Samtidigt görs ekonomiska överföringar till de grupper som ekonomiskt sätt har det allra sämst ställt; barnfamiljer, ensamförsörjare och pensionärer med de lägsta inkomsterna. De små- och medelstora företagen är i nyckelställning då det gäller att skapa nya arbetsplatser. Regeringsprogrammet förutsätter att arbetsgivaravgifterna sänks för att locka företagare till nyanställningar. Svenska riksdagsgruppen anser att dessa sänkningar bör ske i början av 2004 för att i tid motverka det hotande sysselsättningsläget

Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi det vara viktigt att regeringen har deklarerat att förra regeringens långsiktiga skattesänkningspolitik fortsätter. Effekten av de stimulanspolitiska åtgärderna kommer under de närmaste åren att visa om det går att hålla fast vid de strikta målsättningarna på utgiftssidan.

Talman!

I den rambudget som riksdagen godkände i onsdags fanns många av de goda socialpolitiska satsningar som regeringen skrev in i regeringsprogrammet i april. En färsk utredning visar att många barn mår illa i vårt samhälle. Det här är ett problem som måste tas på allvar.

Bland dem som har det ekonomiskt svårt återfinner man ofta barnfamiljerna. Därför anser vi att det var klokt att de höjda stöden och bidragen kommer barnfamiljerna till godo. Beslut om att höja barnbidraget för det första barnet samt ensamförsörjartillägget för varje barn har redan fattats. Hemvårdsstödet och den lägsta moderskapspenningen stiger också.
Regeringen beaktar också pensionärerna behov. De lägsta pensionerna skall höjas och pensionärernas exakta skattesänkning kommer i och med det slutliga skattebeskedet 2004.

Det viktiga är att invånarna i alla kommuner har tillgång till kvalitativ och likvärdig social- och hälsovård. Regeringen har för avsikt att stärka servicen. Statsandelarna till social- och hälsovården och till utbildningen ökar. Det krävs dock att man inom kommunerna prioriterar rätt för att satsningarna skall ge önskad effekt. Regeringens avsikt är också att beakta stora städers situation i samband med att fördelningsgrunderna för statsandelarna ses över. Helsingfors regionens kommuners ekonomiska trångmål kräver snabba åtgärder som inte kan korrigeras genom att höja statsandelarna, eftersom dessa kommuner är nettobetalare av statsandelar.

Talman,

Svenska riksdagsgruppen ser med oro på förhandlingarna om EU:s lantbruksreform, som i dag igen startar med sikte på ett snabbt avgörande. Det kompromissförslag som ligger som grund för förhandlingarna är för Finlands del otillfredsställande. Uttalanden från tre toppmöten, på Finlands förslag, om att EU:s lantbrukspolitik skall utformas så att jordbruket skall kunna utövas lönsamt på alla områden inom EU där det traditionellt idkats, riskeras om lantbruksreformen förverkligas enligt föreliggande förslag.

Finlands regering måste med kraft hävda toppmötenas uttalanden. Avsikten med uttalanden kan inte vara att ett mindre gynnat medlemsland, skall trygga fortsättningen för livsmedelsproduktionen med nationella stöd, efter att EU:s centrala beslut undergrävt verksamhetsförutsättningarna.

Om förhandlingsresultatet blir otillfredsställande, vill riksdagsgruppen påminna om skrivningen i regeringsprogrammet där det står, "det nationella stödet bedöms med beaktande av resultatet i EU-förhandlingarna".

Genast efter att beslut om lantbruksreformen gjorts, kommer förhandlingar att starta om Finlands rätt att utbetala nationellt stöd till jordbruket i södra Finland enligt artikel 141. För att trygga den nationella livsmedelsproduktionen måste rätten att betala tillräckliga nationella stöd säkras.

Talman,

Svenska riksdagsgruppen är nöjd med skrivningarna i regeringsprogrammet om miljö- och naturvården. Regeringen har behandlat verkställandet av Östersjöprogrammet och de närmaste årens tyngdpunkter i en regeringsaftonskola senaste vecka och visat att man har för avsikt att aktivt arbeta för en förstärkning av oljebekämpningsberedskapen och för ökad säkerhet i transporter av miljöfarlig last till havs. Också åtgärder för att minska övergödningen kommer att vidtas enligt det Östersjöprogram som uppgjordes under Lipponens andra regering.

Svenska riksdagsgruppen hoppas att regeringen ser lika allvarligt på säkerheten på land som till sjöss. Därför kräver vi att beslutet om att Nyland och Östra Nyland får tre nödcentraler istället för två, står fast. Vår förhoppning är att nödcentralerna placeras i Helsingfors, Borgå och västra Nyland.

Svenska riksdagsgruppen understryker nu att avgörande beslut i enlighet med regeringsprogrammet skall tas för att bevara i Finland de tusentals arbetsplatser inom bilfärje- och passagerartrafiken som nu riskerar att försvinna p.g.a. utflaggningen av fartyg.

Talman!

Politik handlar bl.a. om förtroende och samarbetsförmåga. Centern, Socialdemokraterna och sfp har igår meddelat att man vill fortsätta regeringssamarbetet och hålla fast vid regeringsprogrammet. Nu skall regeringen ta en ny start och lämna problemen som uppstod under riksdagsvalet bakom sig.

Svenska riksdagsgruppen anser att regeringsprogrammet utgör en stark bas för en handlingskraftig regering. Vi stöder en enkel övergång till dagordningen.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 25.6.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50