Statsrådets redogörelse om postservicelagen

19.11.2003 kl. 00:00

 

Posten i Finland har med sin flerhundraåriga historia ett gott rykte att leva upp till. Att vi i detta stora avlånga land har endast 175 stycken hushåll som inte får sin post fem dagar i veckan, vittnar om att posten fortfarande uppfyller förväntningarna.

Då den nya postservicelagen skulle godkännas för ett par år sedan var vi många som var oroliga för vad lagen skulle ha för effekter på den framtida servicenivån. Postkontoren började samtidigt skötas av vanliga företagare och brevutdelningen skulle konkurrensutsättas. Nu vet vi att förändringarna inte blev så dramatiska. Inget nytt bolag tog sist och slutligen hand om brevutdelningen trots att en sådan koncession delades ut. Förändringarna inom postverksamheten under de senaste åren har gett upphov till många problem och uppretade kunder. Problemen är fortfarande inte helt och hållet lösta.

POSTOMBUDEN

Motivet med lagen var att kunna bedriva postverksamhet på ett ekonomiskt mer effektivt sätt utan att trappa ned på kravet om att säkerställa postgången i alla delar av landet. Lagen har till stora delar varit lyckad, men enligt redogörelsen handlar dock en stor del av klagomålen till Posten om postutdelningen och postombuden.

I initialskedet var kritiken mot postombuden starkare. Det fanns brister i servicen på en lång rad punkter. I de tvåspråkiga områdena blev man förbluffad över att man inte längre fick service på sitt modersmål på Posten. Man har sedermera försökt rätta till bristerna, men de borde aldrig ha fått uppstå. Det finns orsak att minnas Postmannaförbundets varningar om att en ombudsmannapost inte erbjuder service på samma nivå som pos-tens egen utbildade personal.

I redogörelsen framkommer att utbildningen av postombuden är väldigt kort – endast ett par dagar. Vid en granskningsrunda som genomfördes i början av detta år framkom att ombudens kännedom om deras lagstadgade uppgifter var liten. Nu på hösten gjordes en enkät bland verksamhetspunkterna som visade att endast hälften av de anställda deltagit i någon som helst utbildning. Att det slutliga resultatet av enkäten inte hann med i denna redogörelse måste man beklaga.

GLESARE KONTORSNÄT

Trots att Posten fortfarande har servicepunkter i alla av landets kommuner visar redogörelsen – trots att det är väl dolt – att antalet servicepunkter har minskat i antal sedan år 2001. Det är en oroväckande trend. Ifall kon-torsnätet minskar ytterligare, leder det med största sannolikhet till att de områden som redan nu behöver stöd och stimulans igen en gång blir av med service. Systemet med de nya postombuden blev rätt bräckligt. Det finns ingen garanti för att en företagare i all framtid vill fortsätta som postombud. Många företagare är missnöjda med den svaga lönsamheten och de ofördelaktiga kontrakten. Den dagen då företagaren väljer att lägga av, lider lokalsamhället risk för att slutligen bli av med sin lokala post. Alla samhällen är inte i den lyckliga situationen att flera företagare konkurrerar om ombudskontraktet.

BREV VS. DAGSTIDNINGAR

Aktiebolaget Posten i Finlands verksamhet omfattar flera sektorer. För den vanliga medborgaren så självklara brev- och paketförsändelserna utgör bara knappa 40 procent av omsättningen. Posten har skaffat sig större marknadsandelar inom t.ex. tidningsutdelningen genom köpet av bolaget Leijonajakelu tidigare i år. Statsägda Posten ökade sin marknadsandel från 20 till 67 procent inom tidningsutdelningen med denna affär. Det är skäl att fråga sig ifall det är ett statsägt bolags uppgift att skaffa sig en så stor marknadsandel på en marknad där det redan finns andra bolag.

Inom Svenska riksdagsgruppen är vi oroade för att de traditionella och de nya verksamhetsformerna hamnar i konflikt med varandra. Till de finländska välfärdskraven hör att få sin dagstidning utdelad hem till frukostbordet. I många regioner har Posten svårt att leva upp till detta krav på grund av den sena brevutdelningen. Svenska riksdagsgruppen inser konfliktsituationen eftersom brevutdelningen faller inom ramen för bolagets lagstadgade plikter, i motsats till tidningsutdelningen som är affärsverksamhet. Hushållen har nästan undantagslöst minst en dagstidning som man önskar få med den tidiga utdelningen. Tyvärr finns det hushåll i glesbygden som har fått ytterligare försämringar, när ett flertal hushåll nu får sin tidning med den tidiga utdelningen efter det att förändringar skett under hösten. Posten har ett grannlaga uppdrag i att se till att brevutdelningen inte oskäligt försenas och samtidigt se till att medborgare får sin tidning i tid. Tyvärr finns inga alternativ till Posten på den verkliga glesbygden, varför det inte finns någon annan adress att rikta kraven till.

SPRÅKLAGEN

I redogörelsen uppräknas många lagar och direktiv som påverkar Postens verksamhet, men verkningarna av den nya språklagen lämnas onoterade. Jag tar upp detta därför att många av de klagomål som vi får kännedom om gäller just den språkliga servicen på Posten. Den nya språklagen medför inga nya krav på den var-dagliga kundservicen. Däremot förväntas bolag som jämställs med tvåspråkiga myndigheter att både i sin betjäning och i annan verksamhet utåt visa att den använder båda språken.

Svenska riksdagsgruppen har upprepade gånger varit i kontakt med ledningen för Posten med anledning av bolagets enspråkiga bild utåt. Förståelsen för kraven på en tvåspråkig service och på en tvåspråkig bild utåt har inte varit överhövan stor. Vi förutsätter att ledningen för Posten respekterar den nya lagstiftningen.

Medan de flesta europeiska länders gamla postverk kämpar med stora lönsamhetsproblem kan vår post ses som ett gott föredöme. Men en lyckad postverksamhet kan inte enbart mätas i pengar och ökad omsättning - utan också i kontorsnätets omfattning och i antalet nöjda kunder. På den punkten bör Posten på inga villkor sänka ambitionsnivån.

 

Nils-Anders Granvik höll gruppanförandet i remissdebatten 19.11.2003.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00