Interpellationsdebatt om strukturomvandlingen inom industrin

11.02.2004 kl. 00:00

 

Interpellationens undertecknare är oroliga för att jobben flyter ut ur landet. Den oron delar vi verkligen också i Svenska riksdagsgruppen. Liksom oron över den fortsatt höga arbetslösheten i alltför många av landets kommuner. Precis som interpellanterna noterar, finns det orsak att fundera över vad Finlands toppranking som det mest konkurrenskraftiga landet har för betydelse då lönsamma produktionsenheter stängs eller flyttas utomlands.

Analysen av orsak och verkan, analysen av sambanden inom näringslivet och produktionen, skiljer oss dock tydligt från interpellanterna. Dessa tycks tro på mera reglering, mera begränsande lagstiftning och till och med nya bördor på företagandet.

Vi tror på att skapa bättre verksamhetsförutsättningar i vårt lands olika delar för produktion av varor och tjänster – genom mindre reglering, genom konkurrenskraftig skattepolitik, genom målinriktade regionalpolitiska insatser, genom efterfrågeanpassad utbildning, genom genomgående positiva signaler till företagandet och entreprenörskapet, mm.

I den globala konkurrensen om arbetsplatserna avgör bolagen placeringsorten på basen av tre huvudsakliga faktorer; den långsiktiga tillgången på kompetent personal, värdlandets ekonomiska verksamhetsförutsättningar och enhetens långsiktiga lönsamhetsförmåga jämfört med andra alternativa lösningar.

T.ex. cirka 90 procent av världens fartygsproduktion sker i Asien. Ändå har Finland hittills lyckats hålla en del av produktionen i Finland. Det beror i hög grad på den finska arbetskraftens höga utbildningsnivå och know-how.

Trots vår övertygelse om det finska utbildningssystemets höga konkurrenskraft bör vi ta konkurrensen på allvar. Yrkesutbildningen står inför stora utmaningar. Inom några år kommer det att råda brist på lärare i yrkesutbildningen. Inom Svenska riksdagsgruppen är vi också oroade över att så få efter grundskolan väljer att skaffa sig en praktiskt yrkesinriktad utbildning. Det är glädjande att så många ungdomar vill satsa på längre teoretiska studier, men inget båtvarv eller bilfabrik kan fungera blott med akademiker.

Vi måste kritiskt våga granska om vårt utbildningssystem i tillräcklig mån producerar det som arbetsmarknaden behöver.

Det som oftast avgör bolagens beslut om placeringsorten är de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna i landet eller på orten. Trots att sysselsättningsproblemen inte kan åtgärdas ENBART med skattepolitik, spelar den en avgörande roll för många bolag i deras beslutsfattande.

Vi måste fortsättningsvis sträva efter att förbättra vår konkurrenskraft på den lokala liksom på den globala marknaden. Det skapas hela tiden nya arbetsplatser i Finland men problemet är att existerande jobb försvinner samtidigt på andra håll.

Regeringen fattade i december beslut om en viss sänkning av företagsbeskattningen. Sänkningen var så pass stor att den svarar mot de skattenivåer som är aktuella i våra närmaste konkurrentländer. Dessvärre kan inte ett så pass stort paket snabbt omsättas i praktiken. Vi måste nu vänta till år 2005 innan skattesänkningarna träder i kraft. Trots kritiken från de mest välsituerade företagsägarna förutspådde Företagarna i Finland att skattepaketet kan leda till 13 – 17 000 nya jobb.

Regeringen har hittills koncentrerat skattesänkningarna på inkomstskatten för att på det sättet hålla den inhemska efterfrågan hög. Svenska riksdagsgruppen trycker nu på för att regeringen skall bredda skattesänkningarna till att omfatta arbetsgivaravgifterna. Detta finns inskrivet i regeringsprogrammet. Arbetsgivaravgifternas nivå, de så kallade lönebikostnaderna, som interpellanterna nu föreslår att skall höjas, anges av S/M-företagen som en av de främsta hindren för ökad sysselsättning. Vi anser också att en sänkning av momsen på servicetjänster, inte minst inom t.ex. restaurangbranschen, kunde ha en god effekt på sysselsättningen. Och för att öka viljan till satsningar med riskvilligt kapital kunde förmögenhetsskattesystemet, som inte ger mera än 105 M€/år till statskassan, helt slopas. De pengarna är ju redan beskattade.

Inom den finländska industrin ser man nu lite positivare på framtiden och förutspår en liten ökning inom både totalproduktion och export. Tillsammans med regeringens stimulansåtgärder har vi all orsak att tro att ekonomin och sysselsättningen kommer att stärkas – men insatserna måste till alla delar fortlöpande vara effektiva och målinriktade.

Interpellanterna efterlyser ett starkare anställningsskydd. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi inte att en sådan åtgärd förbättrar sysselsättningsläget. Nya pålagor skulle dessvärre ha direkt motsatt effekt i och med att företagare skulle bli ännu försiktigare med att anställa folk. I Tyskland driver den socialdemokratiska regeringen igenom en uppluckring av landets anställningsskydd för att befrämja nyanställningar. Minister Filatovs svar här idag visar att Vänsterförbundets påstående att Finland har ett sämre anställningsskydd än övriga EU-länder inte stämmer.

Däremot kunde man överväga att gradera anställningsskyddet på basen av bolagens storlek såsom i viss mån tillämpas i Sverige. En globalt verkande koncern har helt andra möjligheter att erbjuda annat jobb en ett litet eller medelstort lokalt bolag.

Det bästa anställningsskyddet är ett vitalt och starkt näringsliv med framtidstro och internationell och nationell konkurrenskraft. Vi skall akta oss för att såga av den gren som vi alla sitter på genom att införa nya pålagor som kan försämra viljan att skapa fler arbetsplatser. Entreprenörer vill anställa folk. Vi skall ge dem den möjligheten, från Hangö i söder till Ivalo i norr, från Ilomants i öster till Eckerö i väster.

 

Roger Jansson höll gruppanförandet 11.2.2004.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00