Statsministerns upplysning om europeiska rådets möte

22.06.2004 kl. 00:00

 

 
Vi har orsak att gratulera det irländska ordförandeskapet. De har lyckats med det nästan omöjliga. Efter att förhandlingarna om den nya grundstadgan hamnat i en återvändsgränd under det italienska ordförandeskapet var det inte många som trodde att Irland skulle hinna sy ihop paketet före sommaren.

Svenska folkpartiet har propagerat för en grundstadga sedan 2001, så vi är lättade över lördagens beslut. EU:s nya grundstadga ger oss möjlighet att göra EU:s organisation och be-slutsfattande mera anpassade till att vi nu är 25 medlemsstater.

I debatten om framtidskonventet och grundstadgan har Svenska riksdagsgruppen upprepade gången poängterat vikten av att det råder balans, dels mellan EU-institutionerna, dels mellan mindre och större medlemsländer. Det har också varit Finlands linje som nu förverkligades.

Kommissionen fortsätter i nuvarande form fram till 2014, varefter kommissionärsskapet börjar rotera mellan medlemsländerna. Det var en seger för de små länderna att både stora och små länder behandlas jämlikt.

Den stora kampen gällde maktfördelningen. Den finska regeringen gjorde en stark insats i sina försök att leda de mindre ländernas kamp mot de stora medlemsländerna. Trots Finlands motstånd kommer reglerna för beslutsfattandet att gynna de större medlemsländerna. Som kompensation fick de mindre länderna in en klausul om att minst 15 medlemsländer måste stå bakom ett majoritetsbeslut. Därmed ökar de mindre staternas inflytande och risken att bli överkörd av de stora länderna minskar.

EU har länge lidit av beslutsångest. Det är helt enkelt för svårt och långsamt att fatta enhäl-liga beslut. Därför var det viktigt att unionen kan gå in för majoritetsbeslut i större omfatt-ning.

Alltsedan konventet avgav sitt slutliga förslag har regeringen och riksdagen i Finland listat en del problematiska punkter som måste lösas eller klargöras. Efter veckoslutets toppmöte är dessa problem utagerade. Finland och de övriga medlemsländerna löper inte risk att mista rätten att fatta beslut om sin egen utbildnings- eller hälsovårdssektor. Dessutom får Finland behålla sina undantag i anslutningsavtalet gällande vårt arbetspensionssystem samt Ålands ställning.

Holland gjorde en moraliskt stark insats då man krävde klargöranden kring den ekonomiska stabilitetspakten. Den institutionella kris som EU hamnade i då flera länder lät sina budget-underskott växa över den tillåtna gränsen bör ses som ett varnande exempel.

Regeringscheferna kunde ännu inte enas om vem som skall leda kommissionen under den kommande perioden. Direkt efter Europaparlamentsvalet stod det klart den nya ordföranden måste hittas någonstans på den konservativ – liberala axeln. Nu har många av de förhandstippade kandidaterna dragit tillbaka sina kandidaturer. Det betyder att fortfarande finns en chans för Finlands kandidat.

Det har varit viktigt att Finland länge och konsekvent fört fram en egen kandidat. Processen har stärkt Finlands profil inom unionen. Ett land som aktivt arbetat för att sitta med i kärnan av beslutsfattande skall också göra anspråk på de ledande posterna. Kommissionsordföranden skall däremot inte representera sitt eget land utan hela unionen. Med tanke på utvecklingen av unionen är det viktigt att kommissionen leds av en person som aktivt arbetat för fördjupat samarbete. Därför är de personliga egenskaperna viktiga.

Utöver personfrågor bör riksdag och regering ägna en tanke åt vad som bör ligga på den nya kommissionens agenda. Den största utmaningen är givetvis att få fart på den ekonomiska tillväxten och öka sysselsättningen. Vi löper snart risk att tappa Lissabon-strategins mål ur sikte. Därför bör all energi sättas på att stärka Europas konkurrenskraft.

Trots att ordförandefrågan är olöst finns alla skäl att planera vad Finland gör ifall vi inte får ordförandeposten. Regeringen bör snabbt komma överens om en kommissionärskandidat, med stark internationell erfarenhet och profil samt ett globalt kontaktnät. Finland bör inte heller missa chansen att exportera våra samhälls- och förvaltningsvärderingar i samband med kommissionsvalet. Därför borde Finland sikta in sig på portföljen med konsumentfrågor, den inre marknaden eller miljökommissionärsposten.

Finland har också ett ansvar för hela kommissionens sammansättning. Ett av de största bidrag som Finland kan ge är vår starka tradition av jämställdhet. Regeringen bör därför efterstäva att kunna lansera en kvinna som landets kandidat till kommissionär.

Nu får vi hoppas och önska att grundfördraget ratificeras i snabb takt i alla medlemsländer. Risken finns att man i flera länder är villiga att offra avtalet för att uppnå inrikespolitiska vinster. Det skulle vara en dålig strategi. I alla länder måste den politiska ledningen ta an-svar för att grundfördraget får en folklig förankring. Europa behöver ett starkare EU. Grund-fördraget blir den nya plattform som EU:s framtid ska byggas på.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00