Statsministerns upplysning om europeiska rådets möte

22.06.2004 kl. 00:00

 

 
Vi har orsak att gratulera det irländska ordförandeskapet. De har lyckats med det nästan omöjliga. Efter att förhandlingarna om den nya grundstadgan hamnat i en återvändsgränd under det italienska ordförandeskapet var det inte många som trodde att Irland skulle hinna sy ihop paketet före sommaren.

Svenska folkpartiet har propagerat för en grundstadga sedan 2001, så vi är lättade över lördagens beslut. EU:s nya grundstadga ger oss möjlighet att göra EU:s organisation och be-slutsfattande mera anpassade till att vi nu är 25 medlemsstater.

I debatten om framtidskonventet och grundstadgan har Svenska riksdagsgruppen upprepade gången poängterat vikten av att det råder balans, dels mellan EU-institutionerna, dels mellan mindre och större medlemsländer. Det har också varit Finlands linje som nu förverkligades.

Kommissionen fortsätter i nuvarande form fram till 2014, varefter kommissionärsskapet börjar rotera mellan medlemsländerna. Det var en seger för de små länderna att både stora och små länder behandlas jämlikt.

Den stora kampen gällde maktfördelningen. Den finska regeringen gjorde en stark insats i sina försök att leda de mindre ländernas kamp mot de stora medlemsländerna. Trots Finlands motstånd kommer reglerna för beslutsfattandet att gynna de större medlemsländerna. Som kompensation fick de mindre länderna in en klausul om att minst 15 medlemsländer måste stå bakom ett majoritetsbeslut. Därmed ökar de mindre staternas inflytande och risken att bli överkörd av de stora länderna minskar.

EU har länge lidit av beslutsångest. Det är helt enkelt för svårt och långsamt att fatta enhäl-liga beslut. Därför var det viktigt att unionen kan gå in för majoritetsbeslut i större omfatt-ning.

Alltsedan konventet avgav sitt slutliga förslag har regeringen och riksdagen i Finland listat en del problematiska punkter som måste lösas eller klargöras. Efter veckoslutets toppmöte är dessa problem utagerade. Finland och de övriga medlemsländerna löper inte risk att mista rätten att fatta beslut om sin egen utbildnings- eller hälsovårdssektor. Dessutom får Finland behålla sina undantag i anslutningsavtalet gällande vårt arbetspensionssystem samt Ålands ställning.

Holland gjorde en moraliskt stark insats då man krävde klargöranden kring den ekonomiska stabilitetspakten. Den institutionella kris som EU hamnade i då flera länder lät sina budget-underskott växa över den tillåtna gränsen bör ses som ett varnande exempel.

Regeringscheferna kunde ännu inte enas om vem som skall leda kommissionen under den kommande perioden. Direkt efter Europaparlamentsvalet stod det klart den nya ordföranden måste hittas någonstans på den konservativ – liberala axeln. Nu har många av de förhandstippade kandidaterna dragit tillbaka sina kandidaturer. Det betyder att fortfarande finns en chans för Finlands kandidat.

Det har varit viktigt att Finland länge och konsekvent fört fram en egen kandidat. Processen har stärkt Finlands profil inom unionen. Ett land som aktivt arbetat för att sitta med i kärnan av beslutsfattande skall också göra anspråk på de ledande posterna. Kommissionsordföranden skall däremot inte representera sitt eget land utan hela unionen. Med tanke på utvecklingen av unionen är det viktigt att kommissionen leds av en person som aktivt arbetat för fördjupat samarbete. Därför är de personliga egenskaperna viktiga.

Utöver personfrågor bör riksdag och regering ägna en tanke åt vad som bör ligga på den nya kommissionens agenda. Den största utmaningen är givetvis att få fart på den ekonomiska tillväxten och öka sysselsättningen. Vi löper snart risk att tappa Lissabon-strategins mål ur sikte. Därför bör all energi sättas på att stärka Europas konkurrenskraft.

Trots att ordförandefrågan är olöst finns alla skäl att planera vad Finland gör ifall vi inte får ordförandeposten. Regeringen bör snabbt komma överens om en kommissionärskandidat, med stark internationell erfarenhet och profil samt ett globalt kontaktnät. Finland bör inte heller missa chansen att exportera våra samhälls- och förvaltningsvärderingar i samband med kommissionsvalet. Därför borde Finland sikta in sig på portföljen med konsumentfrågor, den inre marknaden eller miljökommissionärsposten.

Finland har också ett ansvar för hela kommissionens sammansättning. Ett av de största bidrag som Finland kan ge är vår starka tradition av jämställdhet. Regeringen bör därför efterstäva att kunna lansera en kvinna som landets kandidat till kommissionär.

Nu får vi hoppas och önska att grundfördraget ratificeras i snabb takt i alla medlemsländer. Risken finns att man i flera länder är villiga att offra avtalet för att uppnå inrikespolitiska vinster. Det skulle vara en dålig strategi. I alla länder måste den politiska ledningen ta an-svar för att grundfördraget får en folklig förankring. Europa behöver ett starkare EU. Grund-fördraget blir den nya plattform som EU:s framtid ska byggas på.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00