Inom Svenska riksdagsgruppen har vi en längre tid oroat oss för befolkningsutvecklingen i Finland. Under förra riksdagsperioden gjorde Håkan Nordman ett initiativ om en befolkningspolitisk utredning. Utredningen gjordes sedan i samband med framtidsutskottets framtidsredogörelse.
Nordmans ide´ var att diskutera de stora problem vi har framför oss då den demografiska åldersstrukturen blir ogynnsam. Dels behövs speciella insatser för att uppmuntra unga att bilda familj och skaffa barn, dels åtgärder för att effektivera social- och hälsovården så att befolkningens hälsa förbättras och människor orkar stanna kvar längre i arbetslivet. Dessutom bör vi förbereda oss på att många äldre kommer att behöva olika former av stöd för att klara sig i vardagen.

Regeringen har på allvar tagit sig an dessa problem. Vi vet med säkerhet att det föds allt färre barn och att medelåldern för barnafödandet blir allt högre. Det är därför på sin plats att regeringen fokuserar sig på en dynamisk familjepolitik.
Inställningen till barnfamiljer kan göras positivare på många sätt. Dels handlar det om ekonomiskt stöd men ännu viktigare är det att skapa en positiv inställning genom att underlätta för familjerna att kombinera familjeliv med arbetsliv. En större jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet är en utgångspunkt för ett positivt barnklimat. Flexibilitet i arbetstider och trygga arbetsförhållanden samt en fungerande basservice ger familjerna en trygg grund att stå på.

Regeringen har bemött behoven bl.a. genom att stärka kommunernas möjligheter att organisera eftermiddagsvården för skolbarn i årskurserna 1-2 och genom att införa ett statligt stöd för förskoletransporterna. Barnbidraget för det första barnet samt ensamförsörjartillägget har höjts.

Satsningarna på barnfamiljer får en fortsättning i höstens budgetproposition. genom att regeringen nu föreslår en förhöjning av hemvårdsstödet, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen.

Regeringen rättar nu till en olägenhet, vilket kommer att ha stor betydelse för kvinnor med kortvariga arbetsförhållanden. De mammor som fött två barn under en kort period utan att ha arbetat mellan graviditeterna har fått en betydligt lägre moderskapspenning för den andra graviditeten. I framtiden kommer stödet för båda graviditeterna att beräknas på inkomsterna som kvinnan hade före den första graviditeten.

Svenska riksdagsgruppen har i åratal efterlyst en barnombudsman till Finland. Nu förverkligas detta. Barnombudsmannens uppgift blir att bevaka förverkligandet av FN:s barnkonvention. Sfp är glad över att ett samarbete mellan barnombudsmännen i Norden och inom EU nu kan inledas också för Finlands del. Barnombudsmannen kan tillträda i september 2005. Vi hade gärna sett att man hade kunnat starta verksamheten med en större stab direkt från början, och vi räknar med att barnombudsmannainstitutionen skall få större verksamhetsförutsättningar inom de närmaste åren.

Via tilläggsbudgeter och riksdagspaket har den psykiatriska vården för barn och ungdomar tryggats med extra anslag på totalt 11 miljoner under 2003 och 2004. Trots att kommunerna får ta del av höjda statsandelar till social- och hälsovården vill vi fortsättningsvis öronmärka medel för ungdomspsykiatrin. Behovet är fortfarande stort och det har visat sig att kommunerna inte har allokerat tillräckliga medel för psykiatrin utan särskilda anslag för detta. Även rusmedelsvården behöver öronmärkta anslag.

Kritiken mot den subjektiva rätten till dagvård har igen blossat upp. Det har framförts att rätten missbrukas och därför skulle bli för dyr. Svenska riksgruppen är inte villig att avveckla den subjektiva rätten. Det kommer också att framgå ur Sfp:s kommunalvalsprogram.
Det finns däremot ett behov av att utveckla kommunernas tjänster. Olika familjer har olika behov. Kommunen borde erbjuda andra alternativ till de familjer som inte behöver en heldagsplats för sitt barn.

DE ÄLDRE
Inom sfp har vi alltid trott att man hjälper flest pensionärer mest genom att satsa på den offentliga vården. Under denna valperiod kommer statens stöd till kommunerna för social- och hälsovården att öka med hela 420 miljoner euro.

Positivt är att regeringen valde att höja pensionerna ett år tidigare än planerat. De lägsta pensionerna höjs med 7 euro. Pensionerna höjdes senast år 2001 – då med 70 gamla mark. Det vore önskvärt att pensionshöjningarna skulle fortsätta enligt detta regelbundna mönster.

I höst är det 60 år sedan vapnen tystnade vid östgränsen. Krigsveteranerna är idag gamla och många är i behov av rehabilitering och vård i olika form. Det är en hederssak för oss att ta väl hand om veteranerna. Höjningen av veterantillägget och satsningen på veteranernas rehabilitering är därför viktiga beslut.

Det är inte bara de sjuka som behöver stöd. Det behöver också deras anhöriga som tar hand om våra äldre. Det är därför positivt att lagen om ett pristak på 9 euro för intervallvård träder ikraft nu den 1 oktober. Lagen kommer att erbjuda många makar behövlig vila i sitt arbete.

SKATTER
En väsentlig del saknas i regeringens budgetproposition i och med att hela skattesänkningsbeslutet är sammankopplat med de inkomstpolitiska förhandlingarna. Det är kanske inte stilrent att göra denna koppling men vi får alla erkänna betydelsen av ett mångårigt inkomstpolitiskt avtal. Det ger stabilitet och trygghet i hela ekonomin – inte minst med tanke på kommande investeringar.

Regeringens skattesänkningspolitik har gett resultat genom att den inhemska konsumtionsförmågan har hållits på en hög nivå trots den stagnerade ekonomiska utvecklingen i Europa. Detta har möjliggjort en ekonomisk tillväxt i Finland. Finländarnas köpkraft beräknas öka med fyra procent under år 2004. Frågan är ifall det ytterligare går att öka köpkraften?

Så som Svenska riksdagsgruppen tidigare sagt, är det nu dags att överväga andra skattesänkningsinstrument än inkomstskattesänkningar.
Vår stora utmaning är att få fart på sysselsättningen inom arbetsintensiva näringar, som t.ex. servicebranschen. Vi förespråkar sänkta arbetsgivaravgifter som kunde finansieras genom statsstöd, inte genom överföring av pengar mellan företag. För att denna åtgärd skulle ha effekt måste satsningen vara betydande och uppgå till hundratals miljoner euro.

SYSSELSÄTTNING
Systemet med hushållsavdraget har nu varit i bruk i fyra år. För varje år som gått har avdraget höjts eller utvidgats. Antalet personer som utnyttjat avdraget har ökat med något tiotusental varje år och beräknas ha varit över 100,000 år 2003. Det ger en fingervisning om att antalet sysselsättningstimmar ökar i samma takt.
Det är därför klokt av regeringen att fortsättningsvis utveckla hushållsavdraget. Positivt är också att breddningen har en familjepolitisk dimension. Nu kan varje löntagare genom hushållsavdraget erbjuda sina åldersstigna föräldrar vårdtjänster i deras eget hem. Svenska riksdagsgruppen anser att utvidgningen även borde gälla föräldrar som vill köpa service till sina vuxna barn. Hushållshjälp i barnfamiljer skulle vara ett stöd för att bättre kunna kombinera arbete och familj.

I flera års tid har man inom socialförvaltningen grubblat över behovet att erbjuda pension åt ålderstigna långtidsarbetslösa. Många av dem är i praktiken arbetsoförmögna och deras situation blir inte bättre av att de bollas från lucka till lucka. Regeringen föreslår att långtidsarbetslösa födda åren 1941 till 47 enligt prövning skulle erbjudas pension. Det är på sin plats att gratulera ledamot Taipale för att hans modell nu förverkligas.

KOMMUN
Nästa års budget ger en bra grund för kommunekonomin att bygga vidare på. Kommunerna påförs inga nya uppgifter och det ekonomiska stödet höjs med 250 miljoner euro. 75 miljoner av det går till det nationella hälsovårdsprojektet. Dessutom gör införandet av basservicebudgeteringen att de kommunala utgif-terna blir enklare att förutspå. Inom kommunsektorn räknar man dessutom med att ekonomin vänder till det bättre under nästa år.

En positiv nyhet är att kommunerna får en allt större andel av samfundsskatten - eller bolagsskatten som den egentligen borde heta - då andelen höjs från 19 till 22 procent (19.75, 22.03). Det betyder att nuvarande regering korrigerar nästan hela den sänkning som finansminister Niinistö föreslog år 2002.

För kommunernas del vore det viktigt att man kunde komma överens om en moderat lönepolitik under de kommande åren. Det skulle ge stabilitet åt den kommunala ekonomin. Kommunerna har en stor utmaning i att höja lönerna inom den kommunala sektorn och göra den mer konkurrenskraftig. Kommunsektorns dragningskraft bör ökas bl.a. genom att minska de tillfälliga arbetskontrakten. En fjärdedel av de kom-munanställda saknar en fast anställning. Nu vore det dags att agera, speciellt inom sådana sektorer som inom något år kommer att kämpa med arbetskraftsbrist.

MILJÖ
Årligen budgeteras drygt 800,000 euro för att stöda katastrofdrabbade områden. Det går givetvis inte att förutspå större översvämningar, vilket gör det omotiverat att budgetera ett större anslag. Många familjer har i sommar fått sina hem och privatekonomi totalförstörda på grund av de intensiva regnen. Skadorna uppgår till tiotals miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen utgår ifrån att regeringen stöder de översvämmade områdena i höstens tilläggsbudget.

Momentet i budgeten för miljösaneringar hade gärna fått höjas från årets nivå. Det finns fortfarande ett stort behov av att sanera markområden och översvämningarna visade också att den kommunala tekniken inte klarade av den stora vattenmängden. Ökade anslag för miljösatsningar kan också motiveras med de nya arbetstillfällen som de medför.

Förutom för utbyggnaden av vatten- och avloppsteknik råder det en akut resursbrist för sanering av för-orenade markområden och för behandling av förorenat sediment. Detta är ett verkligt miljöproblem som vi skjuter framför oss. Gamla synder innebär att stora markområden är obrukbara ända tills marken är renad. Samtidigt utgör dessa områden en stor risk för grund- och ytvatten.

Regeringen besluter nu att reservera anslag för köp av service av ett mångfunktionellt oljebekämpningsfartyg. Detta är något vi har efterlyst länge.

TRAFIK
Till riksdagens budgetbehandlingstraditioner har börjat höra en evig dragkamp om trafiksatsningarna. Det hade varit önskvärt att regeringen hade kunnat enas om ett paket som inte skulle behöva öppnas i riksdagen. Det finns nu igen en uppenbar risk för att trafikanslagen överskuggar alla andra satsningar under höstens budgetbehandling.

Inom trafikmomentet finns även positiva besked. Tågtrafiken mellan Hangö och Karis samt passagerartrafiken över Kvarken hotas inte i år av nedläggning. Positivt är också att budgeten nu innehåller ett trovärdigt sjöfartspaket som kommer att trygga tusentals finländska arbetsplatser inom sjöfarten.

JORDBRUK
EU:s jordbruksreform försvårar ytterligare regeringens möjligheter att få till stånd en långsiktig lantbruks- och stödpolitik. Vi vill nämna två problem som måste få en lösning snarast möjligt.
Vi har två år kvar av EU:s finansieringsperiod medan största delen av jordbrukarnas miljöstödsavtal löper ut i.o.m detta år. En hållbar planering av miljövårdsåtgärder kräver ett längre avtal än de resterande två åren som återstår av finansieringsperioden.
Svenska riksdagsgruppen är oroad över uppdelningen mellan nord och syd i lantbrukspolitiken. Regeringen har tidigare lovat att 141-avtalet inte leder till beskärningar i betalningsfullmakterna för C-området. Nu föreslår regeringen för kommissionen att de nämnda betalningsfullmakterna beskärs. Regeringens utfästelser måste vara att lita på också för jordbrukarna. Regering måste söka samförstånd med producentorganisationerna i dylika principiella frågor.

Vi vill också påminna regeringen om att löftet till vår fiskarkår om sälskade-ersättningar bör förverkligas i höstens tilläggsbudget.
Samtidigt vill vi uppmana jord- och skogsbruksministeriet att utreda ett investeringsstöd för sälsäkra fällor. Stödet borde införas snabbt innan den av EU givna undantagsperioden går ut.

AVSLUTNING

Det har inte alltid varit lätt att uppmuntra kommuninvånare att aktivera sig i det kommunala beslutsfattandet. Det har varit många tunga år för dem som ansvarat för nedskärningarna i kommunerna under 1990-talet. Nu ser vi däremot en vändpunkt. De som låter sig inväljas i de nya kommun- och stadsfullmäktigen som inleder sitt arbete efter årsskiftet kommer att ha fördelen att få fördela mer välfärd än sina föregångare.
Vi har all orsak att tro att vi under de kommande åren kommer att kunna utveckla vårt välfärdssamhälle ännu flera steg framåt.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 14.9.2004