Statsrådets redogörelse om förskolereformen

20.10.2004 kl. 00:00

 

 
Förskolan kan ses som en fin symbol för vårt finländska utbildningssystem. Tack vare den får alla barn en likvärdigt god start i livet. Genom att lägga en stabil grund i början av ut-bildningen ökar förutsättningarna för vi i Finland når längre och högre inom forskning och utveckling.

Trots att varje barn fick rätt till förskola redan 2001 blev systemet fulländat först nu i höst då regeringen beslöt att stöda skjutsarna till och från förskolan. I och med transporterna bör varje barn i hela landet ha möjlighet att delta i undervisningen. Det visar också statistiken. Hela 96 procent av sexåringarna deltar i förskoleverksamheten. Det är ett fantastiskt resultat.

Det är viktigt att de första skoldagarna blir en positiv erfarenhet. De första intrycken kan påverka inställningen till skolan för resten av skoltiden. Det finns en stor betydelse i att bar-net får bekanta sig med sin kommande skolmiljö på förhand. En sådan liten sak som att få äta i skolans matsal någon gång under dagistiden kan ha en avgörande betydelse för barnets trygghetskänsla inför skolstarten.

Vi gör ofta fel i att sammankoppla förskolan ihop med endera grundskolan eller daghemmet. Vi borde lära oss att se förskolan som en egen separat fas i barnets utveckling. Förskolan kan ses som en bro mellan daghem och skola.
Det händer att förskolan blir en mini-skola där man börjar bekanta sig med bokstäver och siffror. Det var inte den ursprungliga tanken. Målet med förskolan är att barnet skall utveck-la sin motorik, att lära sig lösa problem och kommunicera med andra. Målet är med andra ord att skapa de rätta förutsättningarna för inlärning. Tyvärr har man glömt detta i många förskolor.

I de flesta fall har förskoleundervisningen samma problem och utmaningar som grundskolan överlag. Det gäller främst gruppstorleken. Över 30 procent av undervisningsgrupperna är för stora. I en optimal grupp hinner handledaren eller läraren ge varje elev personlig handled-ning ifall eleven så behöver. Skolmiljön är en viktig faktor för inlärningen och trivseln. I över 60 procent av grupperna finns barn som behöver mer handledning och stöd. I över en tredjedel av grupperna blir dessa stödfunktioner för små.

Problemet med de stora grupperna är en direkt följd av för knappa personalresurser. Trots dessa problem är utbildningsnivån bland de anställda på en avundsvärd hög nivå. Över 94 av de anställda innehar den kompetens som förutsätts för att sköta sina uppgifter. Utma-ningen blir att se till att alla vikarier har samma höga utbildningsnivå.

En av de mer intressanta slutsatserna i redogörelsen är att inlärningsresultatet är bättre i de grupper som är placerade i anslutning till ett daghem än de som har sin verksamhet i en skola.
Samtidigt anses daghemmen vara mer ändamålsenliga miljöer för förskolebarn än skolor. Det beror bland annat på att daghemsnätet är tätare än skolnätet vilket gör resorna kortare. Detta har bedömts som en viktig kvalitetsfaktor.

Det finns ändå skäl att se lite mer kritiskt på resultaten i redogörelsen - inte minst därför att de är så bra. Man bedömer att barnen har bra förutsättningar för att börja i grundskolan efter genomgången förskola. Man kan då fråga; enligt vilken bedömning? Bristen i undersök-ningen är att man inte har något sampel att jämföra med. För att kunna bedöma barnens ut-veckling i förskolan borde barnen jämföras med de barn som inte har gått i förskola. Nu har undersökningen gjorts av barnens egna barnträdgårdslärare. De har med andra ord betygsatt sitt eget arbete. Detta kan vara bra att minnas.

Riksdagen ändrade socialvårdslagen år 2003. Enligt den får kommunerna själva bestämma under vilken förvaltning barndagvården skall lyda under. Svenska riksdagsgruppen ansåg då – och anser fortfarande - att kommunerna själva bör få avgöra frågan.

Dagens redogörelse visar att lagändringen var bra. I dagens läge lyder förskolan i 35 procent av kommunerna under utbildningsväsendet och i 25 procent under social- och hälsovården. I 40 procent av kommunerna sköter dessa förvaltningar förskolan tillsammans.
Det är just detta samarbete som vi vill poängtera. Tack vare samarbetet har förskolepersonalen hela arsenalen av stödfunktioner till sitt förfogande. Ett barn med svårigheter kan få hjälp av skolpsykologen redan i fyraårs ålder ifall förskolan samarbetar med skolsektorn. I normala fall skulle barnet få vänta tre till fyra år till innan problemen skulle ha noterats i skolan.

Den temporära ändringen av socialvårdslagen gäller fram till 31.7.2008. Svenska riksdags-gruppen hoppas att man inom utskottet kan enas om att rekommendera att lagen görs permanent.

Mikaela Nylander höll gruppanförandet 20.10.2004

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00