Statsministerns upplysning om naturkatastrofen i Asien

03.02.2005 kl. 00:00

 

 
Flodvågen den 26 januari kom som en total överraskning för hela världen. Katastrofens omfattning chockerar oss fortfarande. I Sydostasien har närmare 300 000 människor omkommit, hem förstörts och hela byar utplånats. Återuppbyggandet blir en svår uppgift som hela världssamfundet bör delta i.

Det skedda kan vi inte längre ändra på men vår uppgift som politiker är att ta lärdom av det som här hänt och blicka framåt. Inför naturkatastrofer är vi små och maktlösa, i synnerhet då det är fråga om jordbävningar och deras följdverkningar. Krafterna är så stora att de övergår allt mänskligt förstånd. Vi har med sorg i hjärtat följt våra egna landsmäns öden. Det är svårt att hitta ord till tröst för dem som förlorat sina käraste. Vi anser att vårt samhälle skall bistå de drabbade finländarna på bästa tänkbara sätt.

Bland de berörda resenärerna samt deras familjer och närstående har det framförts kritik över de finska myndigheternas sätt att hantera situationen. En del av kritiken kan säkert ses som ett naturligt utlopp för den frustration och uppgivenhet som de drabbade känt i sin fruktansvärda situation. Det finns all orsak att noggrant analysera händelseförloppet och ta lärdom av de misstag och brister som förekommit i bland annat informationsflödet. Samtidigt skall vi notera de insatser som fungerat bra, som till exempel ambulansflyget och de snabbt organiserade evakueringstransporterna. Finland har sedan länge byggt upp ett civilt krishanteringssystem. Nätverket består av administrativa nyckelpersoner inom många olika förvaltningar. Det finns många funktioner som kan effektiveras och förbättras. Det är bra att utvärderingsgruppen under ledning av president Ahtisaari gör en objektiv analys av myndigheternas agerande och vi ser med tillförsikt på de förslag till förbättringar som gruppen utarbetar.

Denna katastrof var sanslöst stor. Man kan aldrig bygga upp en beredskap som skulle kunna förhindra skador fullt ut. Mycket kan göras för att försnabba räddningsoperationer och framför allt för att organisera samarbetet mellan hjälporganisationerna samt effektivera varningssystemen då fara hotar.

I katastrofens efterdyningar har vi sett hur världens folk kommit varandra närmare. Människor världen över bidrar till insamlingarna på ett fantastiskt sätt – så också i Finland. Vi hoppas att hjälpen och stödet till de fattiga nu kommit in i en ny era. Vi måste också se katastrofen i ett större perspektiv. Varje månad skördar malaria 165 000 människor. Månatligen dör också 140 000 i diarré och 240 000 i AIDS.

Den motivation som nu finns i västvärlden för att hjälpa människor i de krisdrabbade områdena måste bestå, så att återuppbyggandet och den sociala dimensionen beaktas också i framtiden. Denna hjälp får dock inte innebära uteblivna hjälpinsatser i andra krisdrabbade områden. Nivån på u-landsbiståndet bör också för Finlands del så snabbt som möjligt höjas till 0,7 % av BNP.

Jordbävningen och dess följdverkningar kan leda till att det globala krismedvetandet och beredskapen för andra massiva katastrofer kommer igång på allvar. Som ett exempel på ett hot för vilket krisberedskap behövs kan den pågående klimatförändringen nämnas. Vi måste utarbeta en global krisberedskap för naturkatastrofer, varav en del kan vara sådana som människan själv sannolikt framkallat. Fattigdomen är ett av de största hoten i kampen mot globala katastrofer. Länderna som drabbades av flodvågen hade inte sådana varningssystem som till exempel Japan och USA har.

Alla finländare har på sätt eller annat berörts av flodvågskatastrofen. Otaliga människor har hjälpt till i räddningsarbetet både i Finland och på plats i Asien. Det går inte att personligen tacka alla dem som utgjort detta maskineri, men de förtjänar alla erkännande för sina stora insatser. Vi skall inte heller glömma alla dem som på olika sätt bidragit via de frivilliga organisationerna.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45