Interpellationsdebatt om biståndets nivå

27.04.2005 kl. 00:00

 

 
Recessionen i Finland under 1990-talet slog hårt mot alla finländare. Arbetsplatser försvann och många stöd måste skäras ned. Mycket har korrigerats sedan dess. I flera fall ligger vi nu på en högre nivå än före recessionens intåg; medborgarnas välstånd är högre, skatteintäkterna är högre medan skattenivån är lägre. De flesta stödformerna för olika ändamål till alla befolkningsgrupper har vi kunnat höja igen.
Men på en punkt har vi inte fått till stånd någon förändring sedan recessionen tog slut år 1999; vår solidariska hjälp till u-länderna ligger fortfarande på nästan samma procentuella nivå som tidigare.

Vårt lands bistånd till fattigare länder är ett av de viktigaste måtten på Finlands solida-ritet. Frågan borde därför vara enkel att avgöra. Endera är vi solidariska eller så är vi det inte. Dessvärre har biståndet visat sig påverkas i hög grad av det för dagen rådande opinionsläget.
Tidvis nås vi av nyheter om att en stor del av biståndet rinner ut i korruptionens sand. Nyhetsrubrikerna blir svarta och stora. Om de påföljande utvärderingsrapporterna visar att så inte varit fallet blir det knappt någon information om det till medborgarna.
En klar motsats till denna kyliga inställning till världens lidande var tsunamikatastrofen i julas som berörde så många finländare. Vi var många som då trodde att finländarna hade ändrat sin inställning för en positivare biståndspolitik för gott. Nu – fyra månader efter tsunamin – får inte biståndspolitiken återgå till att vara en fortsatt lågprioriterad fråga i Finlands budgetpolitik.
Faktum kvarstår. Fortfarande skördar malaria 165 000 människor varje månad. 140 000 människor dör i diarré varje månad och månatligen dör 240 000 personer i AIDS. Nöden i världen är fortlöpande och tyvärr accellererande på en skrämmande nivå.

Trots att vi i Finland ofta marknadsför vår nordiska förvaltningsmodell som öppen och effektiv har årets första månader visat att så inte alltid är fallet. Katastrofen i Sydost-asien kring jul fick hela världens folk att öppna sina börsar. Så skedde också i Finland där regeringen snabbt fattade beslut om att bidra med 50 miljoner € till katastrofhjälpen och de frivilliga insamlingarna gav imponerande resultat. Dessvärre klarade regeringen inte av att omfördela i budgeten i samma takt då budgetramarna skulle godkännas i mars.

Om det är något vi borde lära oss i detta globaliseringens tidevarv, så är det hur allt är sammankopplat med allt, hur allt hänger ihop - på sätt eller annat.
Biståndsfrågorna och u-hjälpen är inte längre någon separat pelare i ett lands utrikes-politik. Vid behandlingen av såväl den säkerhetspolitiska redogörelsen som statsrådets människorättsredogörelse poängterades biståndets stora preventiva roll. Säkerhetspolitiska redogörelsen lyfte upp de nya hoten som fattigdom, farsoter, flyktingströmmar och knappa naturresurser som större hot för vår säkerhet än eventuella militära hot. Detta borde också synas i vår budgetbok.

I Svenska riksdagsgruppens anförande i remissdebatten om budgetramarna ansåg vi att beslutet att tillfälligt skära ner i biståndet var olyckligt. Vi utgick då ifrån att reger-ingen omprövar sitt beslut under budgetmanglingen i augusti och håller fast vid beslutet om att biståndet skall utgöra 0,7 procent av BNI år 2010.
Också i debatten gällande statsministerns upplysning om tsunami-katastrofen underströk Svenska riksdagsgruppen att tsunami-hjälpen inte får innebära uteblivna hjälpinsatser i andra krisdrabbade områden.

Också med tanke på den alarmerande utvecklingen av de sociala problemen i vårt närområde samt Östersjöns tillstånd finns det inte möjlighet att skära ned i närområdesbiståndet.

Det är ett faktum att Finlands bistånd har ökat de senaste åren om man mäter i euro och cent. Det beror på att vår bruttonationalprodukt ökat, vilket medfört att den procentuella andelen ger mera pengar trots att procentsatsen förblivit på samma nivå.

Summa summarum, alla ansvarsfulla riksdagspartier lovade inför senaste val att arbeta för att biståndets andel av BNI skall nå upp till 0,7 procent av BNI senast år 2010. Millenniedeklarationen är ett löfte som vi inte kommer ifrån, och det är ett löfte som vi måste hålla.

Det kan betyda att vi inom de relativt snäva budgetramar som vi tycker oss ha, måste hitta andra inbesparingsmål. Det är inget problem i sig om vi är överens om att vi skall göra det. I den nordiska brödraskaran får vi idag skämmas för vår låga biståndsnivå.

Finland är ett av världens rikaste länder. Vi blir rikare som människor och som nation om vi hjälper dem som har det svårt, inom landet och utomlands. Vi har råd att visa stor solidaritet med de sämre lottade folken i världen, samtidigt som vi skärper våra insatser för att förbättra livet för våra egna fattiga och lidande medborgare. Det är fel att skapa motsättningar mellan dessa bägge väsentliga intressen i ett rikt land som vårt.

Svenska riksdagsgruppen är övertygad om att regeringen håller fast vid sina löften, och vi föreslår därför enkel övergång till dagordningen.

 

Roger Jansson 27.4.2005

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00