Statsrådets redogörelse om vägförvaltningsreformen

03.05.2005 kl. 00:00

 

 
Då riksdagen godkände uppdelningen av vägverket till två delar år 2001 var det många som var kritiska till förslaget. Man befarade att marknaden inte skulle kunna tillgodose en tillräckligt hög kvalitet inom väghållningen. För Svenska riksdagsgruppen var beslutet ett steg i rätt riktning. Det är en otänkbar tanke att vi ännu på 2000-talet skulle ha beställaren och serviceproducenten under samma tak och underlyda samma chef. De sista av våra monopol måste förr eller senare öppnas för sund konkurrens.

Vägverkets uppspjälkning till Vägförvaltningen och Vägaffärsverket öppnade dörrarna för en nationell och lokal konkurrens inom vägbygge och –underhåll. Ekonomiskt sett är det fråga om en stor marknad. Byggandet inom väg och vatten uppgår till 3,8 miljarder euro per år.
Uppdelningen mellan beställare och producent inom vägbyggen är lika självklar som inom vilket annat byggande som helst. Vi utgår ju inte heller ifrån att kommunen eller staten själva skall bygga bostäder, skolor eller daghem. Det är självklart att man väljer byggbolag att utföra arbetet efter en noggrant genomförd upphandlingsrunda.

Statsrådets redogörelse över Vägverkets reform visar att reformen har gett resultat. Kostnaderna har minskat mer än vad regeringen förutsatte i år 2001. Inbesparningarna på 60 miljoner har man kunnat styra tillbaka till vägunderhållet.

Den nya serviceproducenten - Vägaffärsverket - fortsätter att producera samma tjänster som tidigare med betydligt mindre personal. År 1994 jobbade 7800 personer inom Vägverket. Idag är den totala summan cirka 3200 personer. Det vittnar om den ofrånkomliga effektivisering som Vägverket stod inför.

VÄGNÄTETS TILLSTÅND

Reformen genomfördes under en epok då samhällsekonomins hjul gick på högvarv. Det innebar att allt fler hjulpar samtidigt slet vägarna i landet. Under de senaste åren har vägtrafiken ökat med 24 procent. Det har ställt ökade krav på vägnätets skick.

Redogörelsen ger en nog en allt för optimistisk bild av vägnätets tillstånd. Man utgår ifrån att man fortfarande uppfyller de uppställda kvalitetskrav för vägarnas underhåll, samt att de dåliga vägarna mätt i kilometer minskar. Däremot framkommer att det lägre vägbeståndet nu är i sämre skick än tidigare. Likaså bekräftar redogörelsen att broarna i hela landet är i behov av renovering. Det står klart att budgeten inte motsvarar saneringsbehoven. Därför hotas nu våra ålderstigna broar av förfall.

Då riksdagen godkände regeringens budgetramar förra veckans tisdag fick vi en ganska krass lägesbeskrivning om vägbeståndets tillstånd i Finansutskottets betänkande. Enligt utskottet måste det tillskjutas mer pengar till vägunderhålllet för att vår infrastruktur inte skall förfalla.
Redogörelsens slutsatser om vägnätets tillstånd torde därför ägnas stor uppmärksamhet under utskottsbehandlingen.

BOLAGISERA VIDARE

I redogörelsen ingår ett förslag om att vidareutveckla Vägaffärsverket till ett regelrätt aktiebolag. Inom Svenska riksdagsgruppen är vi beredda att låta ärendet beredas vidare med snabb tidtabell. Affärsverk är nämligen inte en tillfredsställande bolags-form och den bör ses som ett övergångsstadium från förvaltning till statsbolag.
Denna princip gäller inte bara Vägaffärsverket utan alla av statens affärsverk. I flera affärsverk har den statliga övervakningsmyndigheten suttit under samma tak. Det måste vi komma ifrån.

Övergången från affärsverk till aktiebolag har att göra med hela statens ägarstyrning som måste blir klarare och enklare. Bäst vore om staten koncentrerade allt sitt ägande till en och samma instans. Då kunde staten satsa på att rekrytera tung ekonomisk kompetens att följa med statens ekonomiska intressen. Alternativt borde staten i så fall sälja ut sina innehav i börsbolag som saknar nationell betydelse. Erfarenheterna visar nämligen att staten inte alltid förmår att agera så snabbt och effektivt som en storägare borde. Det såg vi inte minst i samband med affärerna med Kemira, Partek och Sonera.

Reformen av vägverket var en nödvändig process i att öppna denna del av den offentliga ekonomin för sund konkurrens. Erfarenheterna har till överhängande del har varit goda. Det står ändå klart, att utan en tillräckligt stor budget blir det inga resultat - även ifall verktygen är bra.

Mikaela Nylander höll gruppanförandet 3.5.2005

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00