Vägverkets uppspjälkning till Vägförvaltningen och Vägaffärsverket öppnade dörrarna för en nationell och lokal konkurrens inom vägbygge och –underhåll. Ekonomiskt sett är det fråga om en stor marknad. Byggandet inom väg och vatten uppgår till 3,8 miljarder euro per år.
Uppdelningen mellan beställare och producent inom vägbyggen är lika självklar som inom vilket annat byggande som helst. Vi utgår ju inte heller ifrån att kommunen eller staten själva skall bygga bostäder, skolor eller daghem. Det är självklart att man väljer byggbolag att utföra arbetet efter en noggrant genomförd upphandlingsrunda.

Statsrådets redogörelse över Vägverkets reform visar att reformen har gett resultat. Kostnaderna har minskat mer än vad regeringen förutsatte i år 2001. Inbesparningarna på 60 miljoner har man kunnat styra tillbaka till vägunderhållet.

Den nya serviceproducenten - Vägaffärsverket - fortsätter att producera samma tjänster som tidigare med betydligt mindre personal. År 1994 jobbade 7800 personer inom Vägverket. Idag är den totala summan cirka 3200 personer. Det vittnar om den ofrånkomliga effektivisering som Vägverket stod inför.

VÄGNÄTETS TILLSTÅND

Reformen genomfördes under en epok då samhällsekonomins hjul gick på högvarv. Det innebar att allt fler hjulpar samtidigt slet vägarna i landet. Under de senaste åren har vägtrafiken ökat med 24 procent. Det har ställt ökade krav på vägnätets skick.

Redogörelsen ger en nog en allt för optimistisk bild av vägnätets tillstånd. Man utgår ifrån att man fortfarande uppfyller de uppställda kvalitetskrav för vägarnas underhåll, samt att de dåliga vägarna mätt i kilometer minskar. Däremot framkommer att det lägre vägbeståndet nu är i sämre skick än tidigare. Likaså bekräftar redogörelsen att broarna i hela landet är i behov av renovering. Det står klart att budgeten inte motsvarar saneringsbehoven. Därför hotas nu våra ålderstigna broar av förfall.

Då riksdagen godkände regeringens budgetramar förra veckans tisdag fick vi en ganska krass lägesbeskrivning om vägbeståndets tillstånd i Finansutskottets betänkande. Enligt utskottet måste det tillskjutas mer pengar till vägunderhålllet för att vår infrastruktur inte skall förfalla.
Redogörelsens slutsatser om vägnätets tillstånd torde därför ägnas stor uppmärksamhet under utskottsbehandlingen.

BOLAGISERA VIDARE

I redogörelsen ingår ett förslag om att vidareutveckla Vägaffärsverket till ett regelrätt aktiebolag. Inom Svenska riksdagsgruppen är vi beredda att låta ärendet beredas vidare med snabb tidtabell. Affärsverk är nämligen inte en tillfredsställande bolags-form och den bör ses som ett övergångsstadium från förvaltning till statsbolag.
Denna princip gäller inte bara Vägaffärsverket utan alla av statens affärsverk. I flera affärsverk har den statliga övervakningsmyndigheten suttit under samma tak. Det måste vi komma ifrån.

Övergången från affärsverk till aktiebolag har att göra med hela statens ägarstyrning som måste blir klarare och enklare. Bäst vore om staten koncentrerade allt sitt ägande till en och samma instans. Då kunde staten satsa på att rekrytera tung ekonomisk kompetens att följa med statens ekonomiska intressen. Alternativt borde staten i så fall sälja ut sina innehav i börsbolag som saknar nationell betydelse. Erfarenheterna visar nämligen att staten inte alltid förmår att agera så snabbt och effektivt som en storägare borde. Det såg vi inte minst i samband med affärerna med Kemira, Partek och Sonera.

Reformen av vägverket var en nödvändig process i att öppna denna del av den offentliga ekonomin för sund konkurrens. Erfarenheterna har till överhängande del har varit goda. Det står ändå klart, att utan en tillräckligt stor budget blir det inga resultat - även ifall verktygen är bra.

Mikaela Nylander höll gruppanförandet 3.5.2005