Statsministerns upplysning om den nordliga dimensionen och EU:s utveckling

08.06.2005 kl. 00:00

Det är bra att statsministern idag har gett meddelandet om den nordliga dimensionen. Det visar att Finland med kraft och på allvar vill driva den nordliga dimensionen i fortsättningen. Allt tal om dess död är förtida och både meddelandet och arbetet i stora utskottet visar att det inte finns något behov av att ersätta den med enbart en Östersjöpolitik. Det är en annan sak att Östersjöpolitiken förblir en viktig del av den nordliga dimensionen - Östersjöpolitiken har alltid varit central för svenska riksdagsgruppen.

Stora utskottet understryker med rätta att det är viktigt att den politiska prioritering som vi ger den nordliga dimensionen följs åt av en ekonomisk satsning i den finländska statsbudgeten. Den nordliga dimensionen har hittills främst finansierats genom pengar för närområdessamarbetet. Medlen för närområdessamarbetet minskar dock, om man följer de budgetramar som nu slagits fast. I år har vi reserverat närmare 33 miljoner euro för närområdessamarbete medan de skulle minska till 18,5 milj. år 2009 – nästan halveras på fyra år.

Det är inte en trovärdig politik. Vi bör höja de medel som anslagits. De facto ger 1 euro satsad på miljön i närområdet mycket mera än samma summa satsad på inhemska projekt.

Vidare understöder svenska riksdagsgruppen varmt att de olika partnerskapen inom den nordliga dimensionen utvidgas, och att det sociala partnerskapet ges en starkare ekonomisk ram, som möjliggör också finansieringssamarbete och investeringsstöd, och inte enbart projektarbete. Vi tror också att det är viktigt att samarbete mellan forskare och universitet ges en starkare ställning.

Det franska non och det holländska nee har sänt chockvågor över Europa och man utropar EU:s stora kris. EU-motståndarna putsar fjädrarna och vaknar till liv igen. – Men bästa EU-motståndare: det är nog för tidigt att yvas. Vi lever i samma situation som flere gånger tidigare i Europas historia efter Andra Världskriget: en kris ger en möjlighet i den europeiska dansen, vars steg ofta är tre steg framåt och två steg bakåt. Inte heller Maastricht hade en lätt väg till godkännande.

Oberoende av folkomröstningar måste det vardagliga arbetet inom EU nu gå vidare med oförminskad styrka. Nu gäller det att bevisa EU:s mervärde och att bara lägga fram lagförslag som verkligen behövs. Vi måste gå vidare med det rättsliga samarbetet som skapar trygghet för medborgarna. Samarbetet kring krishanteringen och försvarsfrågorna måste också fortgå. EU:s kommande budgetramar bör slås fast, så att tex. det för Europas och Finlands framtid så viktiga forskningssamarbetet kan stärkas. Utan det kan inte de Europeiska länderna hålla jämna steg med de andra kontinenterna.

Och framförallt behövs det ekonomiska reformer som minskar arbetslösheten, men också att ta tillvara de nya möjligheterna som EU:s utvidgning ger. Rädslan för konkurrensen från de nya medlemsländerna var en betydande faktor i folkomröstningarna i Holland och Frankrike. Politiskt har Europa sytts ihop, men inte ekonomiskt. Det är en stor utmaning för de kommande åren.

När det gäller det konstitutionella fördraget är det viktigt att vi är realister: Två stora länder i Europa kommer inte på några år att godkänna fördraget, ett mellanstort land har sagt nej och några länder vill skjuta upp processen. Innan vi har en politiskt starkare ledning i Frankrike och en viss enighet om vart Frankrike vill gå, är det svårt att se hur ens ett förändrat fördrag kunde godkännas slutligt. Fördraget kommer knappast att kunna träda ikraft under Finlands ordförandeskap.

Men det skall inter hindra oss att jobba vidare. Därför är det viktigt att EU-toppmötet nästa vecka skissar upp en färdplan för den vidare behandlingen av fördraget. Någon egentlig omförhandling är det för tidigt att utlysa, innan tex. nejsägarna har formulerat vad en majoritet i länderna skulle vilja förändra. Oheliga allianser som den i Frankrike skapar inte hållbara grunder för beslut. Men vi skall inte vara främmande för att en omförhandling kan behövas.

För att få en bredare debatt också i vår riksdag och i vårt land är det viktigt att fördraget ges till riksdagen, så att ännu flere kan bilda sig en uppfattning om det: att det är ett bättre fördrag som ger mera öppenhet och bättre rättigheter för medborgarna. Den möjlighet som fördraget ger medborgarna att i Europeiska människorättsdomstolen ställa EU till svars, är också en möjlighet vi inte vill gå miste om.

Astrid Thors höll gruppanförandet 8.6.2005

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15