Gruvlagen bör beakta markägaren.

30.01.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen lämnar in en åtgärdsmotion som syftar till att stärka markägarens och kommunens beslutanderätt när det gäller gruvdrift.

 - Den nuvarande lagstiftningen om gruvdrift är föråldrad och har många brister. Lagen ger inte markägaren ett tillfredsställande skydd. Likaså har kommunerna inte en tillräcklig bestämmanderätt om gruvdrift på mark inom kommunens område som inte är planlagd. Grundlagen skyddar markägarens intressen och kommunernas självbestämmanderätt. Detta bör även beaktas i gruvlagen samt i kärnenergilagen som stadgar om uranutvinning, anser Svenska riksdagsgruppens ordförande Christina Gestrin.

- Det bör inte vara möjligt för handels- och industriministeriet eller statsrådet att ge tillstånd för utmål i strid med markägarens och kommunens önskemål. Kommunen har monopol när det gäller markplaneringen i kommunen och således skall kommunen även ha sista ordet när det gäller planeringen av eventuell gruvdrift i kommunen. Endast om ytterst vägande allmänt intresse kräver skall beslut som strider mot markägarens intresse kunna fattas, motiverar Christina Gestrin.

Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter också om gruvlagen ger ett tillräckligt skydd för miljön. Det starka skydd som miljöskyddslagstiftningen ger för grundvattnet bör gälla även tillstånd för utmål vid gruvdrift. Miljökonsekvensbedömning bör göras i ett tidigt skede och den skall väga tungt när man överväger om tillstånd skall ges för utmål. Kommunen och markägaren skall ha rätt att motsätta sig gruvdrift som påverkar miljön, landskapet eller kulturhistoriska värden på ett avgörande sätt, anser Svenska riksdagsgruppen.

Pressmeddelande 30.1.2006 kl 11.00

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30