Vi upplever just nu skrämmande upplopp, våldshandlingar och oroligheter där den islamska världen känner sig kränkt av européer. Oroligheterna måste få ett snabbt slut, och representanter för de olika religionerna och staterna bör nu göra sitt yttersta för en försoning. Globaliseringen innebär att människor med olika ursprung och religioner kommer att leva sida vid sida. Tolerans och respekt är grundpelare också för samarbetet inom EU.
Denna vår kan flyttfåglar föra med sig fågelinfluensa till Norden. Vi kan inte förneka att hotet finns, och att människor känner sig oroade. Regeringen utarbetar som bäst regler för beredskapen. Sannolikt är att även fågelinfluensan kommer att finnas på agendan under ordförandeskapet. Det är viktigt att tillräcklig information ges, för att på allt sätt förhindra att panik eller risksituationer uppstår. Hotet om fågelinfluensa ger anledning att påminna om vikten av höjt u-landsbistånd. Ett effektivt sätt att förhindra epidemier från att uppstå och epidemier från att bli pandemier, är att bygga ut fattiga länders grundläggande hälsovård.
De inhemska investeringarna ökar igen, efter att ha legat på en bottennivå år 2003. Under regeringsperioden har det skapats 60 000 nya jobb, så det finns fortfarande chanser att nå upp till regeringens målsättning om 100 000 arbetsplatser. Det förbättrade sysselsättningsläget visar att regeringens ekonomiska politik har givit resultat. Skattesänkningarna har stimulerat hemmamarknaden, och bland annat avdraget för hushållsarbete har lett till många nya arbetstillfällen. Då rambudgeten nu bereds, utgår vi i Svenska riksdagsgruppen från att regeringen fortsättningsvis stärker incentiven för att locka investeringar till Finland. Rätt riktad utbildning och ett stort kunnande är fortsättningsvis våra främsta konkurrensfaktorer. Arbetslösheten måste minska, och speciellt ungas deltagande i utbildning eller arbetslivet är viktigt. Inför vårens förhandlingar om budgetramarna vill Svenska riksdagsgruppen uppmana regeringen att fästa uppmärksamheten vid ensamförsörjarnas samt närståendevårdarnas situation. Vår uppfattning är att flera personer borde omfattas av stödet för närståendevårdare. Även om regeringen har gjort förbättringar genom att stöda intervallvård samt öka stödbeloppet, finns det fortfarande svagheter i systemet som bör ses över.
Svenska riksdagsgruppen är orolig för hur EU:s rambudget kommer att utformas för jordbrukets del. Vi vill påminna om att nettoinkomsterna för jordbrukarna som yrkesgrupp stadigt minskat under de senaste åren. Nu finns en risk för att jordbruksstöden i de nya EU-länderna kommer att finansieras på bekostnad av de finländska jordbrukarna. Vi förväntar oss att regeringen ser till att det här scenariot inte förverkligas.
Regeringen kommer med all sannolikhet att under vårens lopp presentera en ramlag om kommunernas servicestruktur. Regeringen har haft som utgångspunkt att reformera servicestrukturen så att alla invånare i Finland skall kunna få en högtstående service också om tjugo år. I praktiken har processen upplevts som svår och snabbt framtvingad. Faktum kvarstår. Befolkningen åldras, och allt färre personer skall klara av att försörja den växande befolkningsgrupp som kommer att befinna sig utanför arbetsmarknaden. Nu är den rätta tiden för att se över strukturer och funktioner så att vårt gemensamma kapital på bästa sätt säkrar en människovärdig vardag med goda samhällstjänster om några årtionden.
Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att primärkommunmodellen bäst garanterar en god servicenivå där dessutom kommuninvånarnas medbestämmanderätt säkras. Befolkningsunderlaget kan dock inte kategoriskt låsas till minst 20 000, utan bör även kunna vara mindre. Kommunerna måste stärka sin ställning som ekonomiska enheter. Det förutsätter åtminstone intimt samarbete – men antagligen också samgång med de närmaste grannarna i fall då kommunerna är små och befolkningsstrukturen ogynnsam. Dessa beslut måste ändå kommunerna själva fatta. Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att regeringen snabbt bör ge riktlinjerna för hur statsandelarna kommer att se ut i den nya modellen. Utan en klar bild av statsandelsfördelningen har kommunerna svårt att göra de nödvändiga besluten. Svenska riksdagsgruppen anser också att språkförhållandena i kommunerna är ett viktigt kriterium som bör beaktas då beslut om sammangång görs.
Christina Gestrin 9.2.2006
