Sfp:s ministergrupp om rambudgeten: "Tuffa förhandlingar, hyggligt resultat"

21.03.2006 kl. 00:00
- Trots det rätt ljusa ekonomiska läget har förhandlingarna varit tuffa, och många ministerier har varit tvungna att svälja inbesparningar man helst skulle vara utan. För sfp:s del är jag speciellt nöjd över den politiska överenskommelsen om den nationella
kompensationen till jordbruket. Hela samhället bär således ansvar för EU:s utvidgning, kommenterar miljöminister Jan-Erik Enestam regeringens ramöverenskommelse som uppnåddes idag.

 
Den andra stora frågan var statsförvaltningens produktivitetsprogram.
- De riktlinjer regeringen idag kom överens om är viktiga för att hålla staten konkurrenskraftig som arbetsgivare. Staten kommer i framtiden att ännu hårdare tävla om arbetstagarna med t.ex. privata företag. Statens arbetsplatser skall vara lockande och bra organiserade. Dessutom måste statens service bli både bättre och effektivare, slår andra finansmnister Ulla-Maj Wideroos fast.

- Miljöfrågorna blev rättvist behandlade i processen. Vi lyckades t.ex. rädda miljöorganisationernas, vattenskyddets och Metso-programmets pengar, berättar minister Enestam.

Regeringen är fortfarande bekymrad över bostadssituationen i huvudstadsregionen. Därför kom man överens om att den s.k. Tarasti- arbetsgruppens förslag förs vidare så fort som möjligt. Likaså ansåg regeringen att statens ägarpolitik gällande tomtmarker i  huvudstadsregionen förenhetligas.

- Jag anser det motiverat att göra planeringsprocessen så smidig som möjligt utan att ge avkall på markanvändvändings- och bygglagens grundprinciper, säger minister Enestam.

Regeringen kom äntligen överens om att småhus får energistöd då man byter till energisnålare uppvärmningsalternativ. Stödet skall betalas
i år och nästa år.
- Det är en lättnad att beslutet kunde fattas, detta har sfp väntat på, berättar en glad Enestam.

Skrivningen om biståndspengarna åberopar regeringsprogrammets målsättning om att nå 0,7 procent av BNP år 2010. För 2007 höjs
biståndssumman till 580 miljoner euro (516 Me 2006), eller 0,43 procent av BNP.

Pressmeddelande 21.3.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15