Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

11.01.2007 kl. 00:00
Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

Det andra tecknet på mera federalism gällde polis- och rättssamarbetet. – Inom dessa kärnområden för en stat drev Finland målmedvetet och helt riktigt mera samarbete. Mera samarbete inom detta område innebär mera federalism; men mera överstatlighet behövs för att tackla dagens gränsöverskridande problem med brottslighet.

 

Statsministerns redovisning visade att våra framgångar inom rätts- och justitiesamarbetet var varierande. Det var inte bara den sk övergångsklausulen, dvs förslaget att övergå från enhälliga beslut till beslut med kvalificerad majoritet,  detsamma gäller också det viktiga dataskyddet inom detta rättsområde.

 

Särskilt upprörande är de senaste dagarnas information om att regeringen inom dataskyddet INTE verkat så som riksdagen förutsatt. Grundlagsutskott har ansett, och stora utskottet har förenat sig om det, att kommissionens ursprungliga förslag inte var tillräckligt tydligt när det gäller skyddet för medborgarnas rättigheter eller villkoren för vidareföring av uppgifter till tredje land. Regeringen har inte självmant informerat riksdagen om att man gått emot vår linje – och det är mycket tveksamt att det förslag man nu jobbar med kan bli acceptabelt. Detta brott mot riksdagens påverkningsmöjligheter är graverande och gäller viktiga medborgerliga rättigheter.

 

I offentligheten har det mycket diskuterats hur avtalet om samarbete mellan den europeiska åklagarmyndigheten och USA kom till – men jämfört med datasekretessen är det avtalet en bagatell.

 

Skall vi komma fram i rätts- och polisiära frågor; är det dags för ett nytänkande. Vi behöver sätta klara kvalitetskriterier för de myndigheter som skall vara med i samarbetet – och som skall ha gemensam tillgång till känsliga uppgifter om medborgare.

 

***

 

Vårt ordförandeskap visade med ett skolexempels tydlighet att det nya grundläggande fördraget behövs. Där enhällighet krävs, där har det varit svårt att nå nya framsteg. Med tanke på fördraget blev vårt ordförandeskap den mellanperiod vi kunde förutse när vi debatterade här i kammaren inför ordförandeskapet.

 

Den kommande våren kommer att vara avgörande för hur vi skall arbeta vidare för att lösa den gordiska knuten och vi väntar med spänning på kansler Merkels europeiska gesällprov. Däremot är de särskilda möten som Luxemburg och Spanien skall ordna för olika grupper av länder mindre lyckliga: olika idésammankomster för dem som godkänt avtalet och för dem som inte gjort det. Fast vi är i rätt grupp, är den indelningen inte fruktbar för fortsättningen.

 

***

 

Ledarna i Europa har klätt sig i säck och aska över medborgarnas bristande tro på EU. Men ser vi till den ekonomiska situationen, har euron varit en stor framgång – ja kanske litet för stor, så att vissa länder inte genomfört nödvändiga strukturella reformer.

 

Också utvidgningen har varit en framgång som givit många nya tillväxtimpulser till Europa. Vår dröm om Östersjön som en dynamisk ekonomisk region har förverkligats. Det är viktigt att utvidgningen inte satts på is.

 

Det gångna året, och särskilt hösten visade att EU har förmåga att enas kring nya prioriteringar: att jobba för hållbar energipolitik och för krafttag mot klimatförändringen. Under Enestams ledarskap lyckades EU öppna klimatdialogen med USA.

 

Låt mig avslutningsvis konstatera att en ministers stora insats under ordförandeskapet kommit i skymundan – nämligen fiskeriminister Korkeaoja – som lyckades lösa långvariga konflikter, men också väl bevaka det finländska strömmingsfiskets intressen. Den insatsen skall vi inte glömma när vi bedömer ordförandeskapet.

 

Tack herr talman - och ett tack till statsministern för hans redovisning.

Astrid Thors höll gruppanförandet 11.1.2007

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00