Pressmeddelande

Enestam får nordisk topptjänst

30.01.2007 kl. 00:00

Riksdagsledamot Jan-Erik Enestam från Finland blir ny direktör för Nordiska rådet. Nordiska rådets presidium fattade beslutet på sitt möte i Helsingfors på tisdagen. Enestam, som övertar uppdraget i augusti, efterträder rådsdirektör Frida Nokken från Norge som verkat på posten sedan hösten 1999.

-Det nordiska samarbetet är i ett intressant utvecklingsskede. Jag ser fram emot att på heltid jobba med nordiska frågor i ett sekretariat med mycket

kompetent personal, säger Enestam.

Han påminner om att de nordiska länderna intar toppositioner i internationella jämförelser om exempelvis konkurrenskraft, hållbar utveckling och avsaknad av korruption. Det finns enligt Enestam nya möjligheter att fördjupa och utvidga samarbetet inom ramen för den Nordliga dimensionen.

59-årige Enestam har suttit i riksdagen sedan 1991, och han är en av Finlands mest erfarna ministrar. Han verkade oavbrutet som minister åren 1995¬-2006, senast som miljöminister och nordisk samarbetsminister. Han var därtill ordförande för Svenska folkpartiet åren 1998-2006.

Enestam har tidigare bland annat arbetat som kommundirektör i Västanfjärd, projektchef vid Nordiska ministerrådet och som tjänsteman i Ålands

landskapsstyrelse. Han är gift och har tre vuxna barn.

Rådsdirektören leder det löpande arbetet vid Nordiska rådet via sekretariatet i Köpenhamn. Sekretariatet har cirka femton tjänstemän. Nordiska rådet är det nordiska samarbetets parlamentariska organ. Rådet består av 87 parlamentariker från de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områdena.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.

30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00