Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

17.12.2007 kl. 12:35
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
Den övergripande målsättningen för den ekonomiska politiken skall vara en hög sysselsättningsgrad. På lång sikt bör det tidigare uttalade målet om en sysselsättningsgrad på 75 % ännu gälla. Sysselsättningen är grunden för välfärden. Den största utmaningen är avvärjande av arbetskraftsbristen. Att sysselsättningen ökar, att arbetskraften styrs till de branscher där den behövs mest och att befolkningen jobbar längre än idag är av stor vikt. Utbildningssektorn står här inför en stor utmaning; att tillräckligt noggrant kunna uppskatta arbetskraftsbehovet inom olika sektorer för att kunna optimera utbudet. Det är viktigt att vi har kompetent arbetskraft på rätt ställen. Också övriga åtgärder som sporrar sysselsättning är nödvändiga; vi ser redan att den senaste reformen av pensionssystemet bär frukt – de som har möjlighet stannar längre i arbetslivet än tidigare. Stimulerande. Också ökade satsningar på hälsa och motion behövs. En hälsofrämjande politik stärker arbets- och funktionsförmågan samt arbetstrivseln hos dem som är i arbetsför ålder, förebygger problem och ger möjligheter till ett längre liv och flera år i arbetslivet. 
 
Arbetskraftsbristen är ett fenomen som Finland inte kommer att klara på egen hand. Vi kommer att få problem inom vissa sektorer trots att utbildningen skulle styras rätt, alla reserver skulle användas och alla skulle jobba längre.  En ökad invandring kommer att vara nödvändig. Arbetskraftsinvandringen lättar på arbetskraftsbristen och de medföljande familjerna bidrar till en sundare demografisk utveckling. Vi behöver modeller för hur invandringens positiva effekter kan tas i beaktande i kalkylerna.
 
Regeringen hänvisar i uppdateringen av stabilitetsprogrammet till åtgärder som den kan vidta för att stöda produktiviteten i vårt land. Speciellt lyfter man fram kommun- och servicestrukturreformen och det egna produktivitetsprogrammet. Det offentliga måste se över sitt hus i samband med de kommande utmaningarna. Vi vet att sjuk-, hälso- och åldringsvården kommer att kräva tilläggsresurser i framtiden och därför måste kommunerna vara beredda på en ny situation. Tyngdpunkten i den offentliga servicen förskjuts. Ramlagen för kommun- och servicestrukturreformen är ett första steg i tryggandet av serviceutbudet i våra kommuner i framtiden. Svenska riksdagsgruppen framhåller att tyngdpunkten skall ligga på tryggande av servicen, en bra skola, vård och omsorg för alla - och att kommunerna bör uppmuntras att, på frivillig väg, söka större samarbetsområden och kommunala enheter.
 
Statens egna produktivitetsprogram stöder även denna linje. När tillgången på arbetskraft minskar, måste även statsmakten se över vad som kan göras annorlunda och hur man kan öka produktiviteten. Resurser bör frigöras och utvecklas för att bibehålla välfärden. Svenska riksdagsgruppen framhåller dock att man inte i processen skall stirra sig blind på siffror och numerära målsättningar utan att man måste sträva efter att göra saker på ett annat sätt – se över verksamheten och dimensionera om enligt behov, utan att hota grundläggande eller på annat sätt viktig service.
 
Svenska riksdaggruppen stöder regeringens förda ekonomiska politik. Att regeringen driver en ansvarsfull ekonomisk politik stöder de kommande utmaningarna. Alla bör få bli delaktiga av den goda ekonomiska utvecklingen. Granskningen av ramarna för statsfinanserna är av stor vikt när det gäller de kommande besluten. Svenska riksdagsgruppen är beredd att delta i en konstruktiv granskning av ramarna under våren.

Håkan Nordman höll gruppanförandet 17.12.2007.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00