Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

17.12.2007 kl. 12:35
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
Den övergripande målsättningen för den ekonomiska politiken skall vara en hög sysselsättningsgrad. På lång sikt bör det tidigare uttalade målet om en sysselsättningsgrad på 75 % ännu gälla. Sysselsättningen är grunden för välfärden. Den största utmaningen är avvärjande av arbetskraftsbristen. Att sysselsättningen ökar, att arbetskraften styrs till de branscher där den behövs mest och att befolkningen jobbar längre än idag är av stor vikt. Utbildningssektorn står här inför en stor utmaning; att tillräckligt noggrant kunna uppskatta arbetskraftsbehovet inom olika sektorer för att kunna optimera utbudet. Det är viktigt att vi har kompetent arbetskraft på rätt ställen. Också övriga åtgärder som sporrar sysselsättning är nödvändiga; vi ser redan att den senaste reformen av pensionssystemet bär frukt – de som har möjlighet stannar längre i arbetslivet än tidigare. Stimulerande. Också ökade satsningar på hälsa och motion behövs. En hälsofrämjande politik stärker arbets- och funktionsförmågan samt arbetstrivseln hos dem som är i arbetsför ålder, förebygger problem och ger möjligheter till ett längre liv och flera år i arbetslivet. 
 
Arbetskraftsbristen är ett fenomen som Finland inte kommer att klara på egen hand. Vi kommer att få problem inom vissa sektorer trots att utbildningen skulle styras rätt, alla reserver skulle användas och alla skulle jobba längre.  En ökad invandring kommer att vara nödvändig. Arbetskraftsinvandringen lättar på arbetskraftsbristen och de medföljande familjerna bidrar till en sundare demografisk utveckling. Vi behöver modeller för hur invandringens positiva effekter kan tas i beaktande i kalkylerna.
 
Regeringen hänvisar i uppdateringen av stabilitetsprogrammet till åtgärder som den kan vidta för att stöda produktiviteten i vårt land. Speciellt lyfter man fram kommun- och servicestrukturreformen och det egna produktivitetsprogrammet. Det offentliga måste se över sitt hus i samband med de kommande utmaningarna. Vi vet att sjuk-, hälso- och åldringsvården kommer att kräva tilläggsresurser i framtiden och därför måste kommunerna vara beredda på en ny situation. Tyngdpunkten i den offentliga servicen förskjuts. Ramlagen för kommun- och servicestrukturreformen är ett första steg i tryggandet av serviceutbudet i våra kommuner i framtiden. Svenska riksdagsgruppen framhåller att tyngdpunkten skall ligga på tryggande av servicen, en bra skola, vård och omsorg för alla - och att kommunerna bör uppmuntras att, på frivillig väg, söka större samarbetsområden och kommunala enheter.
 
Statens egna produktivitetsprogram stöder även denna linje. När tillgången på arbetskraft minskar, måste även statsmakten se över vad som kan göras annorlunda och hur man kan öka produktiviteten. Resurser bör frigöras och utvecklas för att bibehålla välfärden. Svenska riksdagsgruppen framhåller dock att man inte i processen skall stirra sig blind på siffror och numerära målsättningar utan att man måste sträva efter att göra saker på ett annat sätt – se över verksamheten och dimensionera om enligt behov, utan att hota grundläggande eller på annat sätt viktig service.
 
Svenska riksdaggruppen stöder regeringens förda ekonomiska politik. Att regeringen driver en ansvarsfull ekonomisk politik stöder de kommande utmaningarna. Alla bör få bli delaktiga av den goda ekonomiska utvecklingen. Granskningen av ramarna för statsfinanserna är av stor vikt när det gäller de kommande besluten. Svenska riksdagsgruppen är beredd att delta i en konstruktiv granskning av ramarna under våren.

Håkan Nordman höll gruppanförandet 17.12.2007.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30