Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

17.12.2007 kl. 15:41
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
Budgeten nästa år innehåller flera redan bekanta satsningar för att förbättra situationen för barn och barnfamiljer. Frågeställningen är aktuell i och med illamåendet hos barn och barnfamiljer ökat bland annat till följd av olika alkoholrelaterade och mentala problem samt svårigheter. Även en tilltagande fattigdom bland barnfamiljerna bidrar till situationen. Redan i regeringens förslag fanns en förhöjning av ensamförsörjartillägget till barnbidraget med 10 euro per barn och månad med. Förhöjningen kommer dock inte alla till del eftersom höjningen i motsvarande grad sänker utkomststödet för de allra fattigaste – en koppling som Svenska riksdagsgruppen redan tidigare föreslagit att borde slopas.
 
Under utskottsbehandlingen har det föreslagits att ett anslag om 4 miljoner euro för psykvård för barn och unga skall öronmärkas. Inga pengar har nu lagts till, men skrivningen förpliktar att åtminstone 4 miljoner euro kommer att användas för detta ändamål. Riksdagen har redan under en lång rad år beviljat anslag för detta i samband med budgetbehandlingen. Svenska riksdagsgruppen hoppas anslaget nu är permanent. Också rättspsykiatriska undersökningar för barn och unga får ett tilläggsanslag på 1 miljon euro.
 
Svenska riksdagsgruppen stöder också varmt det höjda anslaget för verkställande av den nya barnskyddslagen. Tyngdpunkten i lagen är satt på åtgärder inom den öppna vården och på ett tidigt ingripande. Ytterligare ett led i strategin om ett tidigt ingripande är ett förutsättande att regeringen vidtar kraftigare åtgärder för att trygga en jämlik tillgång på skol- och studenthälsovårdstjänster i hela landet och för att förbättra ungdomarnas välmående. Att det är nödvändigt har den senaste ungdomsbarometern och de tragiska händelserna i höst visat.
 
Regeringen har också föreslagit olika sociala förbättringar för krigsveteranerna och -invaliderna - självständighetsjubileumsåret till ära. Det handlar om en åtgärdshelhet som får 10 miljoner euro och där målsättningen är att stöda veteranerna i hemmet samt att säkra möjligheterna till anstaltsvård där sådan blir nödvändig. Anslagen för rehabilitering ökas nästa år, makans rehabiliteringsperioder förlängs och anslag satsas också på projekt där rehabiliteringsanstalten och kommunen samarbetar.
 
Svenska riksdagsgruppen anser att ombyggandet av stamväg 51 borde ha gjorts enligt den tidtabell som riksdagen redan godkänt. Vi stöder därför varmt den förpliktande skrivningen i betänkandet som kräver att de projekt som riksdagen en gång godkänt skall förverkligas före nya projekt startas. Svenska riksdagsgruppen anser också att elektrifieringsprocessen av vårt järnvägsnät måste fortgå i den ordning som ministerarbetsgruppen redan beslutit. Regeringen bör också så snabbt som möjligt genomföra de reformer som stöder rederinäringen och sjöfarten som man har förbundit sig till i regeringsprogrammet.
 
En del av de infra- och vägprojekt som Svenska riksdagsgruppen under budgetprocessen framhållit som viktiga, exempelvis förbindelsebåtstrafiken i skärgården, köerna vid östgränsen och Kvarkentrafiken fanns redan med i regeringens förslag. Vi stöder varmt riksdagens beslut att reservera anslag för reparationer och förbättringar av förbindelsebåtsbryggorna och också det höjda anslaget för upprätthållandet av privata vägar.
 
Riksdagen ökade anslagen för lantbruksrådgivningen, vilket är nödvändigt med tanke på de stora omställningarna och utmaningarna för lantbruket i vårt land. Vi är också glada för att det kustnära yrkesfisket beaktades i riksdagsbehandlingen. Det ökade stödet till skogssektorn kommer att förbättra möjligheterna till ett hållbart skogsbruk.
 
Eutrofieringen är ännu Östersjöns största problem. För en månad sedan godkändes Baltic Sea Action Plan som också ställer krav på oss: år 2021 skall Östersjön vara i samma ekologiska skick som 1940. Finland står för omkring 10 % av totalbelastningen av Östersjön, men våra egna åtgärder har en alldeles avgörande inverkan på vattnen i våra insjöar och vid våra stränder. Svenska riksdagsgruppen stöder därför alla anslag som finns i budgeten för såväl vattenskyddsprojekt för lantbruket och utbygganden av tömningssystem för septiktankar i skärgården och insjöarna som satsningarna på byggandet av vatten- och avloppsledningar och stödet till avloppsvattenrening på glesbygden. Svenska riksdagsgruppen välkomnar även det höjda understödet till miljöorganisationerna.
 
Ett annat mycket stort hot är de ökande olje- och kemikalietransporterna på Östersjön. Svenska riksdagsgruppen anser att skrivelsen i betänkandet som förpliktar miljöministeriet att utreda vilka tilläggsresurser oljebekämpningen i vårt land behöver är viktig. Miljöutskottet säger i sitt utlåtande att kostnaderna för anskaffande av nya fartyg och ny materiel kommer att kosta 100-150 miljoner euro fram till år 2015. Också anslaget som håller rederiverkets fartyg i beredskap måste ses över för att kunna upprätthålla en god beredskap. Svenska riksdagsgruppen anser att snabbt bör göra upp en långsiktig investeringsplan för oljeskyddet i vårt land. 
 
Också klimatarbetet har fått tillägg i riksdagsarbetet. Anslaget för energirådgivning och –information har höjts med en halv miljon euro. I den kompletterande budgetförslaget reserverades anslag för uppgörande av en vindatlas – en grundförutsättning för en utvidgad vindkraftsanvändning i Finland. Också ett höjt anslag om 750 000 euro till miljöforskningen är välkommet.
 
Under hösten kunde vi bevittna en hård lobbningskampanj gentemot riksdagen gällande fördelningen av tipsvinstmedlen. Alla riksdagspartier var eniga om att det förslag till fördelning som regeringen först kom med inte var acceptabelt. Svenska riksdagsgruppen är nöjda med korrigeringen till budgetförslaget – den var nödvändig. Att tipsvinstmedlen inte skulle ha använts på det sätt som riksdagen förutsatt skulle ha hotat hela vårt system.
 
En av regeringsprogrammets tyngdpunkter är en satsning på kunnande och innovationer, och en stor del av diskussionen har fokuserats på det så kallade innovationsuniversitetet. Svenska riksdagsgruppen har framhållit att en grundförutsättning för ett framgångsrikt universitetsväsende i vårt land är att basfinansieringen är i skick för alla våra universitet och högskolor. Att anslaget för basfinansieringen ökas med 5 miljoner euro är nödvändigt. Även ett tilläggsanslag för övningsskolorna är nödvändigt eftersom skolorna fått fler uppgifter och för att undervisningen inte skall bli lidande.
 
På utbildningssidan var det också viktigt att anslagen till de statliga specialskolorna inte skars ner. Att elever och studerande med specialbehov skall ha samma möjligheter till utbildning som andra är en jämlikhetsfråga. Svenska riksdagsgruppen välkomnar också anslaget på 100 000 euro för utbildning av invandrarkvinnor. Att mödrarna i invandrarfamiljerna får förbättrade möjligheter till utbildning i Finland är av en avgörande betydelse för integrationen i vårt land. Detta riktade anslag går hand i hand med regeringens strävan till en förnyad migrationspolitik i Finland.
 
Avslutningsvis några ord om vårt U-landsbistånd; det egentliga biståndet beräknas nästa år motsvara 0,44 % av BNP. Finland har förbundit sig till Europarådets beslut om en miniminivå om 0,51 % av BNP i bistånd senast år 2010 och 0,7 % 2015. Svenska riksdagsgruppen anser det vara viktigt att hålla fast vid de löften som getts, och anser att det långsiktiga målet måste vara 0,7 % av BNP i bistånd – senast år 2015.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 17.12.2007.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00