Wideroos: Kemijärvi och Stora Enso

11.02.2008 kl. 10:11
Riksdagens vårsession inleddes som vanligt med talmansval och det innehöll inga överraskningar. Men starten blev ändå annorlunda och det har att göra med Stora Ensos beslut att lägga ner Kemijärvifabriken. Kemijärviborna är naturligtvis bekymrade - det är en stor sak och det är inte lätt att hitta ersättande arbetsplatser. Därför ordnade de en demonstration utanför riksdagshuset där riksdagsgrupperna gavs möjlighet att kommentera deras krav. Kravet var ingen överraskning - man vill att beslutet tas tillbaka och att fabrikerna kan fortsätta sin verksamhet i Kemijärvi.

Orsaken till att demonstrationen ordnades vid riksdagshuset är att staten äger aktier i Stora Enso och därför riktas blickarna mot regeringen och riksdagen. Man vill att staten via sitt aktieinnehav påverkar beslutet i en annan riktning. Då gäller det att minnas att Stora Enso är ett börsbolag och att staten inte är majoritetsägare.

Majoriteten av aktierna innehas av Wallenberg-koncernen och rikssvenska stiftelser. Den finländska staten äger 12,6 % av aktierna och har 25 % av rösterna på bolagsstämman. Däremot är staten inte representerad i bolagets styrelse.

Problemets kärna handlar egentligen om att Stora Enso är ett börsbolag som skall fungera enligt de reglerna. Och till de reglerna hör inte beslut med regionalpolitiska konsekvenser. Däremot har naturligtvis både regeringen och riksdagen ansvar för regionalpolitiken. Men den måste utövas med andra instrument än via ett börsnoterat bolag. Och regeringen har naturligtvis andra instrument. Utlokalisering av statlig verksamhet, olika ekonomiska stödformer via t.ex. TE-centralerna, skattepolitiska intstrument o.s.v.

Men det skall medges att det inte är lätt att på kort tid åstadkomma ersättande arbetsplatser. Strukturomvandlingar i alla former är svåra och kräver både tid och gott omdöme. Ersättande arbetsplatser måste givetvis vara av det slaget att de är bestående så att lokalbefolkningen har en stark tillit till det nya som händer.

Tyvärr tror jag att vi kommer att se en hel del av så kallade strukturomvandlingar i vårt land de kommande åren. Vi lever inte mera som ett isolerat land utan vi är beroende av vad som händer i världen runt omkring oss. Och den påverkar garanterat de beslut som i olika sammanhang görs i Finland.

Jag tycker också att det är viktigt att vi har någon slags beredskap att acceptera förändringar - de kommer i vilket fall som helst. Bäst är det ju om vi agerar så att vi kan vara med och påverka förändringarna och allra helst så att vi på förhand har en egen strategi. Det är inte lätt, men nog nödvändigt.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10