Gruppanförande

Riksmötets öppningsdebatt 2008

12.02.2008 kl. 15:00

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

Svenska riksdagsgruppen upprepar att den övergripande målsättningen för den ekonomiska politiken bör vara en hög sysselsättningsgrad. På lång sikt bör det tidigare uttalade målet om en sysselsättningsgrad på 75 % ännu gälla. De största utmaningarna är att avvärja den hotande arbetskraftsbristen och att råda bot på de matchningsproblem som finns på arbetsmarknaden i dag. Vi måste i Finland satsa tillräckligt på att arbete och arbetssökande möts; det innebär satsningar på såväl utbildning som fortbildning och på att underlätta och uppmuntra till flytt inom landet. För att råda bot på såväl den hotande arbetskraftsbristen som att underlätta matchningsproblematiken behöver vi också arbetskraftsinvandring. Förutom de åtgärder som redan föreslagits för att få med de invandrare som redan bor i landet med i arbetslivet. Det handlar bland annat om en ökad kompletterande utbildning för att utbildad arbetskraft skall få kompetens att utföra sina yrken i Finland.

Diskussionen som nu förs ett drygt halvt år före redogörelsen som sådan kommer, koncentrerar sig långt kring NATO och för tillfället speciellt Natos snabbinsatsstyrkor, NRF – trots att säkerhetsbegreppet är, eller åtminstone borde vara, betydligt bredare än så.

Svenska riksdagsgruppen ställer sig positivt till ett utvecklat finländskt deltagande i NATO:s snabbinsatsstyrkor under vissa förutsättningar. Dels måste varje land självständigt från fall till fall besluta om deltagande och dels måste den verksamhet som beslutet gäller förstås vara förenhetlig med vår nya krishanteringslag. Det handlar helt enkelt om internationell solidaritet. Vi skall också i fortsättningen vara med och ta ansvar i konflikter och oroshärdar.

Jag hoppas dock att vi höst också kan koncentrera oss på andra frågor än NRF och NATO, såsom exempelvis ett nordiskt försvarssamarbete och en ingående diskussion om vad EU:s säkerhetsgarantier egentligen betyder för vår del.

Också synen på vår miljö är i grunden en säkerhetsfråga – miljösäkerhet om man så vill. Vi vet att de största reella hoten mot vår säkerhet sammanhänger med risken för olika ekologiska katastrofer i våra närområden. Regeringen gick redan i regeringsprogrammet in för att grunda ett kompetenscenter för oljebekämpning i Borgå, i avsikt att stärka oljebekämpningskunskapen i vårt land. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att miljöministeriet skrider till snabba åtgärder för att förverkliga planerna.

Regeringens Östersjöredogörelse har utlovats till hösten. Den viktigaste metoden för att rädda Östersjön är att bedriva ett gränsöverskridande samarbete och att förbättra närområdessamarbetet. Svenska riksdagsgruppen vill här rikta blicken mot implementeringen av Helcoms skyddsprogram och den nordliga dimensionen inom EU.

Ett av vårens större temata kommer utan tvivel att vara energi- och klimatpolitiken. Kommissionens färska förslag innebär att vi i Finland måste öka andelen förnyelsebar energi till 38 % fram till år 2020. Det här är en utmaning alla sektorer måste delta i; boende, byggande, trafik, lantbruk och industri. Det gäller att ännu komma ihåg att kommissionens förslag är ett steg på vägen – eller egentligen ett bidrag till pusslet – mot en världsomfattande kilmatöverenskommelse som kan ta vid där Kyotoavtalet slutar år 2012. Svenska riksdagsgruppen upprepar sitt understöd till kommissionens förslag och hoppas samtidigt att diskussionen om ett nytt globalt avtal får ett lyckligt slut. Ett globalt avtal måste vara första prioritet.

Svenska riksdagsgruppen förutsätter också att statsrådet i de kommande reformerna av statens regionalförvaltning, beaktar den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Speciellt viktigt är det i fråga om tingsrättsreformen. Gällande den genomförda polisdistriktsreformen får vi vänta på hur utfallet blir med de regionala enheterna och den utlovade förändringen av polisförvaltningslagen förrän vi vet om reformen lyckades eller inte.

Mikaela Nylander höll gruppanförandet 12.2.2008

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15