Det är mycket på gång inom den statliga regionalförvaltningen. Samma sak gäller kommunerna och den kommunala regionalförvaltningen. Vi får läsa om att man kanske skall slå ihop sjukvårdsdistrikten och bilda större enheter. Eller såf år vi läsa om att någon minister vill slå ihop sjukvårdsdistrikten och landskapsförbunden. Vi läser om att någon planerar att slå ihop miljöcentralerna med TE-centralerna.
Det är inte underligt att en och annan blir konfunderad över vad som är på gång i regeringen. På torsdagens frågetimme fick jag möjlighet att fråga om detta och av minister Kiviniemis svar kan man dra slutsatsen att en del av dessa utspel och förslag faktiskt är enskilda minstrars förslag och inte hela regeringens. Ändå gäller det att ta alla dessa utspel på allvar. För det kommer garanterat att hända en hel del under denna regering. Frågan är bara vad.
Det är klart att också den offentliga förvaltningen måste bli effektivare - det är bara det att det inte får ske på bekostnad av servicen. Och tyvärr finns alltid en risk att någon blir fartblind och tycker att det är bra med reformer och stora enheter och så glömmer man att det offentliga också skall ge service.
För oss i Österbotten (och övriga svenskfinland) handlar det förutom den traditionella servicen också om service på två språk. Det är lätt att tala om stora enheter och bättre kvalitet på servicen när man samlar mycket kunskap på samma ställe - det är också lätt att i det sammanhanget glömma att servicen skall fungera också på svenska. Och jo - jag vet att någon nu säger att SFP:arna hela tiden "gnäller" om service på svenska. Det gör vi också av den enkla orsaken att någon måste göra det och vi gör det mer än gärna.
Finland har ett mycket bra rykte utomlands när det gäller språklagstiftning och hur man behandlar sina båda nationalspråk. Den linjen skall vi fortsätta på - kanske kan vi till och med bli bättre. Det är därför som vi i alla reformer måste påminna om vår finlandssvenska existens, om att vi har precis samma behov som finskatalande - varken mera eller mindre.
Vi är och kan i framtiden vara en bra modell för många andra länder. Det låter väldigt byråkratiskt när vi talar om reformer och förvaltningar, landskap, distrikt och centraler. Men faktum är att bakom och inom dessa organisationer finns många saker som berör oss alla. Förr eller senare och då måste förvaltningarna vara byggda så att de kan ge service åt alla finländska medborgare -på finska och svenska.
Ulla-Maj Wideroos
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
