Nylund: Kommun, samkommun eller värdkommun?

10.03.2008 kl. 12:31
På olika ställen i Österbotten går diskussionerna fortfarande höga om de olika samarbetsmodellerna som KSSR-processen har gett oss och om de ger oss ökad effektivitet och konkurrenskraft eller inte. I södra Österbotten diskuterar en del, främst finskspråkiga politiker, fortfarande om man valt rätt samarbetsområde eller inte. I Korsholm ställer kommunfullmäktiges ordförande frågan om Vasa kan var ett starkt regioncentrum även utan en kommunsammanslagning, och i Oravais är invånarna och politikerna delade i frågan om kommunen borde gå samman med Vörå-Maxmo eller sikta direkt på en samgång med Korsholm när den frågan blir aktuell. I vår egen nejd har beslutet om den gemensamma social-, hälso- och sjukvården fattats och det riktiga arbetet för verkställighet ska snart börja.

Korsholm fullmäktigeordförande Monica Sirén-Aura säger att utan kommunsammanslagning faller Vasa ner från att vara Finlands trettonde största stad till att bli den sjuttonde största, eftersom inrikesministeriet inte ser till regionen utan till kommungränsen när man klassificerar städerna. Sirén-Aura har helt rätt när det gäller alla andra städer i vårt land, men det finns ett undantag, och det är huvudstadsregionen. Där har vi fyra olika städer, alla med sin egen identitet och sina särdrag, men de räknas som en helhet. Med samarbete och ömsesidig respekt så kan en sådan konstruktion faktiskt fungera mycket väl, och ge liknande fördelar som en kommunsammanslagning.

Än utvecklingen i vår nejd då? Jag som följt processen lite från sidan tycker jag har haft anledning att känna mig stolt över de ledande förtroendevaldas och tjänstemännens anda av samförstånd och den ömsesidiga respekt man visat varandra mellan respektive kommunledningar. Jag har primärt varit skeptisk till fördelarna med kommunsammanslagningar. Efter ett knappt år i riksdagen där jag fått ta del av inställningen till vår kommunstruktur i alla våra tre stora
partier, både de två som för tillfället finns i regeringen, och det som finns i opposition, så räknar jag ändå helt kallt med att KSSR bara är början på en process mot kommunfusioner.

Därifrån är förstås tanken om vad som ska hända i vår egen nejd ganska kort. Snart är vi i det läget att hela social-, hälso- och sjukvårdssektorn är gemensam mellan våra fyra kommuner. Andra stadiets yrkesutbildning är redan gemensam och vi planerar en koordinering av gymnasieutbildningen. På riksplanet och i någon mån i kommunerna har man börjat diskutera behovet av samordning i de tekniska sektorerna. Det som blir kvar att administrera i primärkommunerna är då grundskolväsendet, nog så viktigt i både staden och på landsbygden, men mycket långt reglerat av staten. I kultur- och idrottssektorerna tror jag ingen har diskuterat ett mer ingående samarbete, men de står, trots sin stora betydelse för kommuninvånarna, för en mycket liten del av det kommunala fögderiet.

Den process som nu pågår i Jakobstads stadsfullmäktige är avgörande för det fortsatta samarbetet i nejden, i synnerhet som allt fler nämner ordet kommunsammanslagning. Nu handlar det förstås inte bara om valet av chef för bastrygghetsnämnden. Valet är en form av test på värdkommunens funktionsduglighet och Jakobstads mognad att hantera sin roll som regionens centrum. Jag tror fortfarande fullt och fast på att Jakobstads fullmäktige inte kommer att gå emot både styrgruppen, sin egen förtroendemannaledning, grannkommunernas förtroendemannaledning och ramavtalet i frågan om chefsvalet. Jag vill se den diskussion som nu uppstått som något som alla kan få erfarenheter av för framtiden. Vi har kanske inte valt den optimala administrationsmodellen, men tillsammans ska vi göra det bästa möjliga av den.

Jag tycker de förtroendevalda är värda ett tack för att vi kommit så här långt. Vi kommer nog i mål!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00