Våra svenskspråkiga flickor i Österbotten är bäst i klassen!
För en kort tid sedan publicerades en rapport som jämförde dryckesvanorna bland ungdomar i huvudstadsregionen och Österbotten. Rapporten visar entydigt att de svenskspråkiga flickorna i Österbotten föregår med det bästa exemplet. De dricker minst och en stor del av dem är också helnyktra.
Rapporten är synnerligen intressant läsning.
Alarmerande på det hela taget är att utvecklingen bland de svenskspråkiga grundskoleleverna inte varit lika god som bland de finskspråkiga. Åren 1999-2000 var andelen nyktra svenskspråkiga grundskolelever klart större än andelen nyktra finskspråkiga elever. På sex år har uttryckligen de finskspråkiga grundskoleleverna blivit så pass mycket nyktrare att skillnaden mellan språkgrupperna har försvunnit. När det gäller gymnasieeleverna är t.o.m. andelen nyktra finskspråkiga nu något högre än bland de svenskspråkiga.
Tittar vi närmare på de svenska eleverna, ser vi stora skillnader mellan Österbotten och huvudstadsregionen, men också skillnader mellan norra svenska Österbotten och övriga Österbotten. Huvudstadsregionens svenskspråkiga ungdomar super mest, också mer än de finska ungdomarna i samma trakt. Det är en krass slutsats. Av de svenska grundskoleleverna (klass 8 och 9) i huvudstadsregionen, är det bara 27 % som inte druckit alkohol, och då det gäller gymnasiet (årskurs 1 och 2) enbart 9 %. Nästan hälften av de österbottniska grundskoleflickorna (45 %) uppger att de inte druckit alkohol, medan motsvarande andel bland huvudstadsregionens svenska flickor är en knapp fjärdedel (23%).
Inom Österbotten är också andelen pojkar och flickor som inte alls dricker betydligt större i norra Österbotten, d.v.s. i Jakobstadsregionen och Karleby än i övriga Österbotten. Till exempel uppger närmare 40 % av flickorna i gymnasiet inom "bibelbältet" att de är helnyktra, medan motsvarande siffra för övriga Österbotten är ca 16 %. Bland pojkarna är skillnaden också klar, drygt 25 % mot ca 18 %. I grundskolan är skillnaderna ännu större.
Vi borde ta rapportens budskap på största allvar. Vi vet att alkoholen för vår nation är ett problem. Antalet mänskor som dör i alkoholrelaterade skador är internationellt sett i toppklass, dessvärre. När det gäller våra ungdomar, borde vi vuxna själva föregå med gott exempel. Det betyder inte i sig att vi alla måste vara helnykterister, men vi borde klara av att förmedla en sund dryckeskultur till våra unga. Inte en kultur där man super för att bli full. Det är inte heller att vara en ansvarsfull förälder, då man köper ut öl eller cider till sin tonåring. Det är faktiskt fråga om en brottslig handling. Det är heller inte ansvarsfullt att blunda, och låtsas som om inget sker, fastän man vet bättre. Faktum är att det inte är lätt att vara förälder, men man måste våga sätta gränser. Vem skall annars göra det om inte den ungas egna föräldrar?
Anna-Maja Henriksson
Gruppanföranden |
Responsdebatt om statsbudgeten för 2008
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om internationell krishantering
Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
