Politik är det möjligas konst brukar man säga och det är nog sant. I politiken är allt möjligt - ibland faktiskt också omöjligt. Ibland har man framgång, ibland motgång. Detta hör till i politiken.
Det hör också till att man när man lyckas försöker framhålla att saker och ting gått vägen. Och det hör också till att alla (också de som haft en annan åsikt) vill ta åt sig äran när något gått framåt. Det blir så när de politiska partierna med jämna mellanrum skall tävla om väljarnas förtroende. Med det borde också höra till att man ibland erkänner misslyckanden och godkänner att man själv inte räcker till.
I en regering med fyra partier handlar politiken givetvis mycket om kompromisser - hur skulle annars fyra partier kunna regera tillsammans? Ingen får till hundra procent sin vilja igenom, men ingen förlorar heller till hundra procent. Bra så! Den nya tingsrättsindelningen är ett bra exempel på detta.
En arbetsgrupp föreslog att en tingsrätt med svenska som huvudspråk skulle bildas i Österbotten. Arbetsgruppen föreslog också att Karleby tingsrätt skulle upphöra och överföras till Ylivieska. Dessutom skulle man höra under Rovaniemi tingsrätt! Detta med Ylivieska och Rovaniemi tyckte många av oss var ett horribelt förslag - alltså måste vi jobba för bättre lösningar. Och lösningen blev ur österbottnisk synvinkel maximal: en tingsrätt med svenska som huvudspråk, Karleby får behålla sin tingsrätt och höra till Vasa hovrätt. Alternativet hade uppenbarligen varit att återigen dela det svenska Österbotten.
Man kan bara fråga sig varför en del tycker att det skulle vara en bra lösning. Handlar det kanske om makt - politisk makt att ta åt sig om man splittrar det svenska Österbotten. Eller handlar det rentav om språkpolitik - två tingsrätter med finska som huvudspråk ligger tydligen i någons intresse.
Gruppanföranden |
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen
Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30
Remissdebatt om budgetförslaget 2009
Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45
Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar
Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15
Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012
Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00
Gruppanförande om Lissabonfördraget
10.04.2008 kl. 15:10
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
