Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

01.04.2008 kl. 13:30
Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
EU:s toppmöte fattade i mars 2007 beslut gällande stävjandet av klimatförändringen. Beslutet innebär att utsläppen av växthusgaser skall minskas med 20 % jämfört med nivån 1990. För Finland innebär beslutet att 16 % ska minskas i sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, till dem hör trafiken. Trafiksektorn måste dra sitt strå till stacken – minskningsbehovet år 2020 är mellan 2,5 och 3 miljoner ton koldioxid.
 
Svenska riksdagsgruppen stöder satsningar på kollektivtrafiken som en del av arbetet mot klimatförändringen. De satsningar som ingår i statsrådets redogörelse på bland annat spårbunden trafik är naturliga lösningar med tanke på utmaningarna. På riksdagsgruppens lista över viktiga trafikpolitiska projekt har satsningen på västmetron och ringbanan här i huvudstadsregionen legat högt. Investeringar i den spårbundna kollektivtrafiken i Helsingforsregionen stöder arbetet att minska koldioxidutsläppen och minska personbilstrafiken i våra största städer. Den inte minst ur folkhälsosynvinkel så viktiga gång- och cykeltrafiken får inte heller hamna i skuggan av andra stora trafikfrågor. Fungerande trygga lättrafikleder är en oumbärlig del av trafiken.
 
Det är viktigt att regeringen utreder trängselavgifter. Framgångsrikt beslutsfattande kräver ett tillförlitligt faktabaserat underlag, uttryckligen med beaktande av finländska förhållanden. En trängselavgift kan försvara sin plats endast om den som ett element bland andra kan bidra till smidigare och bättre trafiklösningar i våra tätorter. Kommunalvalet i höst är en logisk tidpunkt att diskutera trängselavgifter och lokala trafiklösningar. Faktaunderlaget måste finnas tillhanda då.
 
Svenska riksdagsgruppen anser att statsrådets redogörelse innehåller en regional balans i utvecklingen av infrastrukturen och beaktar de olika regionernas särdrag. I stora delar av landet finns det dock inget alternativ till den egna bilen och privatbilismen. Här är de ökade satsningarna på såväl basvägnätet, det lägre allmänna vägnätet och de enskilda vägarna viktiga. Allt talar ändå för att nivån måste höjas avsevärt framöver.
 
Den förnyade bil- och fordonsbeskattningen kommer med säkerhet att uppmuntra befolkningen att övergå till nya bilar med lägre utsläpp. De nya utsläppsnormer som planeras kommer också säkerligen att ha en inverkan på de trafikrelaterade utsläppen.
 
Svenska riksdagsgruppen understöder även satsningar på ny teknologi. Flera länder i Europa har infört ett system med skattelättnader eller andra stöd för godstransport- och logistikbranschen i de fall när man med god framförhållning införskaffar fordon som uppfyller allt strängare utsläppskrav. De kriterier som skall uppfyllas är att företagaren byter ut en maskin mot en ny miljövänligare standard innan den blir obligatorisk. För sena byten fås inget stöd. Finland bör överväga ett system med skattemorötter. Det är klart att systemet skulle kosta. Att stävja klimatförändringen kostar, aktivitet kostar, men passivitet kostar i längden ännu mer!
 
Listan på egentliga trafiksatsningar stämmer långt överens med vår syn på trafikpolitiken. Det är viktigt att det finns långsiktighet i trafiksatsningarna och de projekt regeringen nu kommit överens om visar på långsiktighet. En del av projekten fanns nämligen med i den förra regeringens rankinglista.
Svenska riksdagsgruppen har tidigare kritiserat regeringens beslut från i höstas att skjuta upp förbättringen och breddningen av stamväg 51 mellan Stensvik och Kyrkslätt. Riksdagen förutsatte innan årsskiftet att projekt man redan fattat beslut om skall inledas förrän nya projekt påbörjas. Förbättrandet av stamväg 51 finns nu i statsrådets redogörelse med bland de projekt som skall genomföras under denna valperiod - och det är inte en dag för tidigt.
Elektrifieringen av järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki har också den varit en riktig långdans. Diskussionen har pågått länge - alltför länge. Förra regeringen kom överens om att elektrifieringen av Vasabanan skulle förverkligas under början av denna regeringsperiod. Att Matti Vanhanens andra regering nu reserverat anslag för detta, visar att trafikpolitiken i Finland faktiskt sträcker sig över en längre tid än bara en regeringsperiod. Att regeringen dessutom går in för nya former av finansiering där kommunerna erbjuds en möjlighet att förskottera projektet gentemot en räntefri, statlig efterfinansiering - är en realism i dagens värld.                    

Svenska riksdagsgruppen stöder även förslaget att fortsätta omvandla färjeförbindelserna till fasta vägförbindelser, speciellt eftersom beräkningarna visar att investeringen snabbt betalar sig tillbaka. Alla färje- och förbindelsebåtsrutter kan dock inte ändras till fasta vägförbindelser. Utan tilläggsanslag skulle servicenivån på dessa flytande landsvägar ha försämrats.     

Över 80 % av transporterna i vår utrikeshandel går sjövägen. Svenska riksdagsgruppen har länge efterlyst åtgärder för att förhindra en ytterligare nedkörning av den inhemska sjöfarten och handelsflottan. Vår flotta är betydligt äldre än medelåldern inom EU och även globalt. De målsättningar som finns i regeringsprogrammet om att förbättra konkurrenskraften, att revidera tonnageskatten och att utreda möjligheten till fartygsanskaffningsreserveringar måste genomföras snabbt. Att regeringen vidtar dessa åtgärder är viktigt även ur försörjningsberedskapssynvinkel.
Svenska riksdagsgruppen stöder, avslutningsvis, statsrådets förslag om att trafikpolitiska redogörelser som utarbetas i början av valperioderna skall bli praxis. Det är viktigt att de långsiktiga planer som görs upp i stora drag hålls – oberoende av regeringens politiska sammansättning. Riksdagens roll i den långsiktiga planeringen är central och de riktlinjer som riksdagen drar upp måste också respekteras.

Mats Nylund höll gruppanförandet 1.4.2008.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00